Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILOSOFIN OCH UPPFOSTRINGSLITTERATUREN
gen kännedom om den nya filosofins läror, men efter att ha
tagit magistergraden synes han ha fördjupat sig i studium af
det wolffska systemet. I konsistorium framhölls vid ett till-
fälle, att han ägde »berömliga naturgåfvor, dem han med stän-
dig flit excolerat», samt därmed förvärfvat sig en grundlig
lärdom i de filosofiska vetenskaperna. Han hade egentligen
»applicerat till studium logicse & metaphysica, hvarutinnan
han förstår såväl veterum philosophorum dogmata som ock
hvad de lärdaste män i senaste tider utgifvit hafva, varandes
däruti hans kunskap så mycket fastare, som han jämväl i ma-
tematiska vetenskaper gjort berömmeliga framsteg.» Tillika
framhölls hans stora »facilité att docera» och hans osparda nit
och möda vid sin undervisning. Som filosofie adjunkt hade
han merendels hållit tvänne kollegier i terminen, då ungdo-
men i stor »frequence varit tillstädes».1
Detta bekräftas äfven af vittnesbörd fran den talrika aka-
demiska ungdom, hvars entusiasm han synes ha förmått väcka
för den nya filosofin. Däraf framgar tydligt att man tillskref
Welin förtjänsten af wolffianismens införande vid Åbo akademi.
Så yttrar prosten Johan Frosterus i sin själfbiografi, att då
han år 1736 anlände till akademin, »wolffianska filosofin då
nyss hade kommit till denna akademi genom dåvarande filo-
sofie adjunkten magister Johan Welin. Några älskade denna
filosofi, några hatade den.» 2 — I en lefnadsteckning öfver pro-
fessorn, sedermera biskop Jakob Gadolin heter det, att han i
Åbo, där han 1736 blef student, blef bekant med Wolffs skrif-
ter och filosofi, »för hvars lätta, rediga och ljusa föreställ-
ningssätt han sedan alltid behöll en utmärkt aktning». 3 —
Slutligen meddelas äfven i en biografi öfver prosten i Hvit-
tis Nils Idman, som blef student 1729, att den wolffianska fi-
losofin vid denna tid började blifva känd i Åbo och att Idman
med mycket nöje och bifall inhämtade dess första grunder ge-
nom J. Welins föreläsningar. I anledning däraf uppstodo hos
honom åtskilliga betänkligheter och tvifvelsmål i vissa religions-
stycken, hvarutom han genom sin tillgifvenhet för den nya fi-
losofin ådrog sig några ledsamheter af dåvarande biskopen
Fahlenius och professor Scarin. 4
1 Cons. Prot. 13/5 ,28/10 1736.
2 Mnemosyne, 1820 n:o 65 ff.
3 Allmän Litteratur Tidning, 1803, s. 182.
4 Åbo Tidningar, 1796 N:o 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
