Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - I. Filosofin och uppfostringslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN WOLFFSKA FILOSOFINS GENOMBROTT.
67
dagordningen, nämligen spörsmålet om filosofins frihet och
själfständighet. Så i en gradualafhandling af Martin Gråtom
fördelarna och olägenheterna af en fri filosofi (de commodis et
incommodis philosophia libera 1729). Här hyllas Cartesius
som filosofins frigörare och som den fria filosofins upprätthal-
lare och försvarare. Med Chr. Thomasius håller förf, på filo-
sofins frihet. Den sanna filosofin finge ej underkasta sig nå-
got ok, sanningen skulle vara dess enda rättesnöre. Och som
frihet att filosofera fastslogs friheten att döma efter sunda för.
"24/et. Dock vidhöll förf, att ingen skulle få begagna sig af
denna frihet för att skymfa andras öfvertygelse, ej häller skulle
nagon få uppträda mot bibeln och kyrkan.
Nagra ar senare behandlades samma spörsmål i en afhand-
lins af Jonas. G. Dahlgren2 de libertate philosophandi(1744),
ivars förra historiska del innehåller en skarp kritik af den
gamla skolasticismen, äfvensom en kort karaktäristik af de
nyare filosoferna Cartesius, Thomasius, Leibnitz, Wolff m fl
Mot den sistnämde anmärkes särskildt hans eklekticism. Han
stödde sig i hufvudsak på Leibnitz, men hade också som Aris-
toteles infört en mängd abstrakta begrepp i alla vetenskaper.
Den mest egendomliga för honom var den matematiska me-
tod, som han hade tillämpat på filosofin. I den senare delen
af afhandlingen yrkar förf, på frihet för filosofin, men dock in-
om bestämda gränser. Den sanna religionen, dygd och goda
seder samt staten skulle ej få antastas. Författaren varnade
uttryckligen för att missbruka filosofins frihet och söker äfven
utreda de missbruk, som kunna förekomma. Sådana förbehåll
gjordes äfven af Wolff i hans »Vernunftige Gedanken».
I ett par akademiska arbeten från denna tid sysselsätter
man sig äfven med den nya filosofins metod. Här proklame-
ras förnuftet och erfarenheten som filosofins kunskapskällor
och dess metod skulle i främsta rummet vara experimentell
och matematisk. 3 Hvem ser icke häri ett direkt inflytande
från den wolffska skolan. I likhet med denna skola yrkade
äfven våra unga filosofie studerande på en ren erfarenhets-
1758 1 Grå blef lektor i Åbo skola 1732, kyrkoherde i Töfsala 1755. Död
Född 1717. Student 1736, magister 1745, kollega i Åbo 1748, ka-
pellan i Äbo svenska församling 1766. Död 1772.
3 Jfr /. Escholins teser »de genuina methodo philosophandi experi-
mentali et mathematica» (1726) och Greg. Steenmans teser »de methodo
philosophandi experimentali et mathematics» (1737).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
