Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - II. Språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅKVETENSKAPEN.
96
tillbakaträngande af de gamla språken och deras ersättande
med praktiska studier af de moderna lefvande språken, bland
hvilka modersmålen stäldes i främsta rummet såsom medel till
spridande af upplysning och nyttiga kunskaper bland folkets
djupa lager. Två väsentliga hinder stälde sig sålunda i vägen
för de klassiska filologernas sträfvanden. Å ena sidan sokte
teologin fortfarande bevara det inflytande den haft öfver språk-
studierna samt betjäna sig af desamma för sina ändamål. Å
andra sidan begynte alt flere röster höjas, som fordrade att de
klassiska språken borde träda i skuggan samt bereda plats
för de nyare målen och de inhemska spraken. Det förra hind-
ret framträder i periodens början, det senare uppträder med
alt större eftertryck mot periodens slut. Utvecklingens gång
blir den, att den klassiska språkforskningen småningom frigör
sig från teologins hämmande inflytande, men på samma gång
träder tillbaka för tidens lefvande intresse för modersmålets
studium. Mot slutet af denna epok har sistnämda sträfvande
redan nått så långt, att svenskan för första gången inträder
som vetenskapens och undervisningens språk vid akademin.
Och på samma gång begynner äfven det finska språkets gram-
matikaliska belysning och dess ordförråd att för första gången
uppsamlas. Då befans äfven tidpunkten vara inne för indrag-
ning af en af de trenne lärostolor i de gamla språken, som hade
funnits alt sedan universitetets första tider. Det var den s. k.
poeseos professionen, såsom hvars främsta uppgift var förelagd
undervisning i latinsk verskonst. Den ersattes dock icke med
en lärostol i modersmålen, så långt hade man ännu ej kommit,
utan i dess ställe trädde tidens älsklingsdisciplin, ekonomi.
Konsten att skrifva latinsk vers, hvari den föregående tiden
hade sett ett af den akademiska uppfostringeus hufvudmål,
fick nu vika för undervisning i ekonomiska spörsmål och prak-
tiskt vetande. Och denna skulle i regeln inhämtas på moders-
målet. Under en tid med så förhärskande praktiska tendenser
måste all forntidsvetenskap och sålunda äfven de klassiska
språkstudierna sakna de nödiga förutsättningarna för ett upp-
blomstrande. Och att så äfven var fallet, skall framgå af det
följande.
Under den närmaste tiden efter stora ofreden tyktes äfven
språkstudierna gå i de gamla fotspåren. Såväl hvad föreläs-
ningar som vetenskapliga arbeten vidkommer, spårar man till
en början intet nytt. Ingen ny fläkt, endast en mödosam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
