Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - II. Språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRIK HASSEL. 107
lerats under dessa lärares ledning, och det är ingalunda ovan-
ligt, att förra delen af en afhandling är ventilerad under den
enes, senare delen under den andres presidium. Hassel själf
har varit preses för 125 afhandlingar, af hvilka det stora fler-
talet tillhör denna period och endast ett fåtal den senare
delen af frihetstiden. Den utmärkte lärarens inflytande på
dessa afhandlingar torde närmast vara att söka i det formella.
Det ligger väl i sakens natur, att vid tillkomsten af så talrika
lärdomsprof läraren spelat en anvisande och uppmuntrande roll.
Men därutöfver skall Hassel, enligt Porthans vittnesbörd, ha
egnat mycken tid och intresse att genomgå och korrigera sina
unga disciplars arbeten. Själf en afgjord motståndare till den
gamla skolastiska metoden och till det lärda pedanteriet, efter-
sträfvade Hassel att vänja sina lärjungar vid en populär fram-
ställning med klara tankar och öfvertygande bevisning, samt
utan all lärdomisståt. Genom Hassels språkundervisning erhöll
1600-talets gamla tungrodda vetenskapliga stil dödsstöten och
försvann småningom helt och hållet ur den akademiska littera-
turen, lämnande plats för en enkel, koncis och lättfattlig la-
tinsk prosa.
Vidkommande ämnena för dessa afhandlingar, tillhöra de
snart sagdt alla discipliner, om man undantager de rent teo-
logiska och naturvetenskapliga. De vittna å ena sidan om
Hassels egen mångsidiga och omfattande bildning samt be-
kräfta Porthans ord, att han föraktade intet slag af lärdom 1.
Men de visa å andra sidan, att intresset för de rent klassiska
studierna ej var synnerligen stort hos den akademiska ungdo-
men på Hassels tid, att dessa studier tvärtom stäldes i skug-
gan af modernare discipliner sasom filosofi, historia, statskun-
skap, ekonomi m. fl. I detta afseende kunde Hassel ej ändra
tidens smak, snarare blef han själf ett offer för densamma.
Han gör nämligen intryck af en af tidens idéer fullt genom-
trängd, mera åt det praktiska och ekonomiska riktad person-
lighet.
Rent filologiska undervisningar äro också jämförelsevis få
bland Hassels lärjungars talrika afhandlingar, och i allmänhet
undvikas detaljerade specialforskningar, medan populärare äm-
nen hälst upptagas till behandling. Så redogöres i en histo-
risk-kritisk afhandling om de lärda språken (de linguis erudi-
tis af Jonas Backman 1748) för hebräiskan, grekiskan och i all
1 Oratio funebris s. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
