Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
HISTORIA OCH POLITIK.
des som bestående, kunde medeltidens kristna stater få ett
rum i häfderna. Denna indelningsgrund är genomgående 1
alla tidens historiska handböcker, och ännu i frihetstidens
början öfversattes till svenskan slika gammalmodiga arbeten,
t. ex. Christian Weise‘s Der kluge Hofmeister» (1735).
Den antikvariska riktningen, hvars mest lysande exponent
var Rudbecks »Atlantica», hade likväl det goda med sig, att
den riktade uppmärksamheten från den bibliska och klassiska
forntiden till den skandinaviska nordens fornålder och däri-
genom faktiskt lade grunden till en inhemsk historieforskning.
Det visade sig också att när Rudbeckianismen nådde Abo
universitet, man äfven där begynte fantisera öfver Finlands
forntid i Atlanticans stil och anda. Det mest betydande, till
denna riktning hörande värk inom var historiska litteratur
var den tidigare nämde Damel Juslenius’ akademiska afhand-
ling om det gamla och nya Åbo (Aboa vetus et nova 1700),
hvars antikvariska del ännu vimlar af orimliga historiska
hypoteser, medan författaren blir sa mycket exaktare, ju mera
han närmar sig den närvarande tiden.
Som en blandningsprodukt af antikvarisk forskning och
samtidsteckning bildar Juslenius’ arbete på sätt och vis en
öfvérgång till häfdeforskningen i frihetstidens början, då man
ännu vacklade mellan den från karolinska tiden nedärfda ur-
gotiska riktningen och nyare inflytelser. Stora ofredens upp-
skakande händelser hade i sin mån bidragit till att vända
blickarna från det förgångna till det närvarande, och flere
samtida hade redan försökt sig på att teckna episoder från
detta olycksdigra skede i vårt land. Så hade Juslenius, medan
han under kriget var anstäld som lektor i Västerås, hållit ett
gripande tal om finnarnes lidanden- (de miseriis fennorum).
Professorn, sedermera biskop L. Tammelin införde i 1717 och
1718 års almanackor en »berättelse om Storfurstendömet Fin-
lands bedröfliga tillstånd under Ryssen», äfvensom en skildring
af »Cossakernes förfarande i Österbotten». En kort historia
på latin om’ hela den nioåriga ryska ockupationen hade för-
fattats af kuratorn för den österbottniska nationen, magister
Isak Peldan i denna nations matrikel (Brevis historia noctium
novennium Russicarum ab a. 1713 ad a. 1721), hvilka histo-
riska anteckningar sedermera fortsatts ända till 1728 1.
1 Utom dessa kan yttermera nämnas en »Berättelse om Ryska in-
fallet i Österbotten, åren 1713 och följ.» af ett okändt åsynavittne, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
