Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALGOT SCARIN.
133
En representant för den antikvariska riktningen på foster-
ländsk grund var äfven innehafvaren af den historiska pro-
fessuren vid Åbo akademi under denna period Algot Scarin 1,
hvilken saval genom sina arbeten som genom sin intresserade
lärarevärksamhet står i främsta ledet bland våra historiker
under denna tid. Scarin hade gjort sina studier vid Upsala
universitet och var en lärjunge af den berömde bibliotekarien
Erik Benzelius d. y., som hvars amanuens han äfven tjänst-
gjorde vid universitetsbiblioteket. Bland hans läromästare näm-
nas äfven Olof Celsius d. ä. och Olof Rudbeck d. y. Samtliga
dessa lärdomens dåvarande prydnader i Upsala voro intresse-
rade antikvitetsforskare och förstodo att redan tidigt väcka
Scarins håg för studier i fäderneslandets fornhistoria. Af Rud-
beck lärde han att på grund af språkliga etymologier draga
djärfva, stundom till och med orimliga historiska slutsatser
beträffande den dunkla forntiden. Celsius och Benzelius, så
mycket de än voro gripna af den rådande föreställningen om
Sveriges forntida storhet och betydelse, intogo dock båda en
mera kritisk hållning gentemot de antikvariska drömmarna
och förkastade många af tidens älsklingshypoteser på gotoma-
nins område. Men vid många andra obevisade påståenden,
såsom om öst- och västgöternas härstamning från Sverige,
höllo de ännu fast och äro sålunda att betrakta såsom öfver-
gångsmän från den Rudbeckska till den egentliga frihetstidens
kritiska riktning. Under påvärkan af dessa sina lärare intog
Scarin redan tidigt denna samma öfvergångsståndpunkt och
förblef stående på densamma under hela sin lefnad, om man
också hos honom kan skönja ett eller annat inflytande af fri-
hetstidens mera framskridna historieforskning.
Som respondent för tredje delen af Benzelius’ »Monumenta
historica vetera historiae Sveo-Gothicae» hade Scarins intresse
redan tidigt väkts för Sveriges kyrkohistoria under medeltiden,
berättelse publicerats af J. Aejmelaeus och H. G. Porthan i Åbo Tid-
ning 1776; en Berättelse om Österbottens öden under det långvariga
kriget ifrån 1700 till 1721 af Jakob Falander och Israel Reinius, trykt i
Åbo Nya Tidningar 1789, äfvensom den bekanta partigängaren Stefan
Lövings s. k. dagbok, publicerad i »Lähteitä ison vihan historiaan» af
Yrjö Koskinen.
1 Född 1684, prästson från Skara. Student i Upsala 1704, magister
1716, docent i eloquens, historia och moral 1719, professor i politik, mo-
ral och historia i Åbo 1722, universitetsbibliotekarie 1747, afsked med
kanslirådstitel 1761, död 1771.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
