Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
HISTORIA OCH POLITIK.
Adam Rechenberg (1642—1721) och professorn 1 moralfilosofi 1
Altdorf M. D. Omeis (1646—1708).
I sina privata föreläsningar öfvergick Scarin fran de antika
historieskrifvarne till samtidens historia och följde därvid den
praktiska metoden att ur tidningarna uppläsa notiser om de
senaste händelserna samt kommentera desamma med upply-
sande förklaringar och återblickar pa de timade händelsernas
förhistoria1. Den lärde Chr. Gjörvell, som hade åhört Scarins
egendomliga föreläsningar öfver avisorna, yttrar att desamma
öppnade hans medfödda håg för historiens studium. Äfven i
Sveriges historia fortgick han i sina föreläsningar ända till
senaste tid, ehuru han företrädesvis uppehöll sig vid det forn-
tida sveogotiska väldet. Huru tidsenlig Scarin var, framgår
slutligen däraf, att han året före utbrottet af lilla ofreden i
sina akademiska föreläsningar behandlade kriget ur folkrättslig
synpunkt, liksom han efter dess slut föreläste öfver freden.
Så vidsträkt än området var för Scarins lärarevärksam-
het, förblef dock historien städse hans älsklingsstudium, och
det bör tillräknas honom som en stor förtjänst, att han efter
sin anställning vid Åbo akademi vid sidan af sitt intresse för
Sveriges forntid i alt högre grad begynte fördjupa sig i stu-
dium af Finlands häfder och fornminnen. Utgifvandet af ur-
kundssamlingar hade vid denna tid begynt taga fart i Sverige,
och redan i början af sin härvaro fattade Scarin den stora
planen att efter mönstret af Benzelius’ ofvannämda Monumenta
utgifva ett sammelvärk i Finlands fornhäfder under titel »Monu-
menta vetera ecclesiae et historiae fennicae». För detta ända-
mål anhöll han i slutet af maj 1726, att konsistorium skulle
intercedera hos kanslern, att han under en tillärnad forsknings-
resa till Stockholm skulle få tillträde till antikvitetsarkivet.
Denna anhållan bifölls, och man finner att Scarin såväl i riks-
som antikvitetsarkivet hade samlat och afskrifvit en mängd
gamla akter, hörande till Finlands historia och antikviteter,
och för att bearbeta detta material afsade han sig till och med
förmånen att blifva teologie professor, hvartill konsistorium hade
1 Det var också genom Scarins försorg akademin begynte hålla sig
med utländska avisor. På hösten 1730 proponerade han i konsistorium,
huru som det vore nödigt att genom avisor blifva underrättad såväl om
annat spm enkannerligen hvad in re litteraria utom lands kommer att
utgå. Då biskopen utfäste 3 plåtar årligen för avisors anskaffande och
äfven professorerna lofvade contribuera, fick Scarin sitt förslag realise-
radt. Jfr Cons. Prot. 81/10 1730.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
