Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGDEFORSKNING.
147
På detta fält förefans visserligen en del magra traditioner
redan från föregående sekel. Om vi frånse de s. k. talen för
hembygden, som hade florerat vid Åbo akademi på 1600-talet
och hvilka endast utgjordes af oratoriska exklamationer
utan något nämvärdt historiskt innehåll, hade emellertid Åbo
stad blifvit beskrifven af Daniel Juslenius, liksom äfven de
nordligaste delarne af Finland utförligt skildrats redan i slutet
af 1600-talet. Men det var likvisst först från början af fri-
hetstiden hembygdsforskningen i egentlig mening räknar sin
upprinnelse. Den öfverensstämde med hela tidsandan, som var
mera riktad inåt än utåt. Den sammanhängde med tidens
sträfvande för fosterlandets uppodling, hvars nödvändiga för-
utsättning var kännedom om landets olika delar. Sådan forsk-
ning uppmuntrades äfven af myndigheterna, som häri sågo en
praktisk och för fosterlandet gagnelig riktning. Så hade
kanslikollegiet i Stockholm i ett bref till konsistorierna af år
1731 med nöje konstaterat, att i de akademiska disputationerna
ingått beskrifningar om en och annan provins och stad i riket,
hvarför kollegiet uttalade som önskan, att konsistorium ville
uppmuntra ungdomen att än vidare således fortfara med andra
provinser och städer, på det man äntligen må kunna hafva en
slik kunskap om alla provinser, emedan sådant skulle lända
både till rikets och fäderneslandets heder samt publico till
mycket nytta och gagn.1
Det är också från denna tid stads- och landskapsbeskrif-
ningen tager sin början hos oss samt inom kort uppblomstrar,
så att vid seklets midt redan ett tjugotal arbeten på detta’
område hade sett dagen. Universitetet gick äfven här i spetsen.
Alt flere unga studenter begynte intressera sig för att i aka-
demiska afhandlingar skildra sina hemorter. De vid akademin
offentliggjorda beskrifningarna gälde dock hufvudsakligen stä-
der eller landskap. Men de enskilda socknarna blefvo ej häller
glömda. I skolorna upplästes af elever författade tal till hem-
bygdens ära. Prästerskapet meddelade icke sällan på myndig-
heternas uppmaning i s. k. historieböcker skildringar rörande
sina resp, församlingar. Och slutligen begynte äfven landt-
mäterikårens tjänstemän att författa sockenbeskrifningar efter
ett härför faststäldt system.
De älsta af dessa ortbeskrifningar hafva ännu en mera
1 Brefvet i fråga citeras i företalet till J. Snellmans afhandling om
staden Uleåborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
