Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 HISTORIA OCH POLITIK.
historiskt-antikvarisk karaktär. Hit höra bl. a. de ofvannämda
under Scarins presidium utgifna om Åland och om Virmo härad.
Detsamma gäller äfven om Mathias Hallenius 1 år 1732 under
Hassels presidium utgifna afhandling om Norrfinne (de Borea-
Fennia), för hvars språkligt-etymologiserande funderingar å la
O. Rudbeck d. y. vi redan redogjort i föregående kapitel.
Författaren är lifligt intresserad af landets antikviteter och me-
morabilia och vill genom utgifvandet af sitt arbete göra sig
väl förtjänt om fosterlandet, ett af de många bevisen på att
kärleken till fosterlandet var den drifvande kraften till tidens
många ortbeskrifningar. Afhandlingen förråder stor kännedom
om den antikvariska litteraturen, författaren söker vindicera åt
finnarne en än mera uråldrig forntid än den Rudbeck förbe-
hållit svenskarne i sin Atlantica. Finnarne voro de gamla
skyterna och hela Skandinaviens urinnevånare, det är hufvud-
summan af Hallenius’ forskningar, hvilka således ännu helt
och hållet hvila på den föregående tidens okritiska ståndpunkt.
Hvad han meddelar om Norra Finland (Egentliga Finland) är
jämförelsevis litet. Den senare delen, hvari han skulle när-
mare ingå på det egentliga ämnet, utkom aldrig.
Betydligt modernare, ehuru ännu vid namnhärledningar
påvärkad af rudbeckianismen, var P. N. Mathesius’2 i Upsala
år 1734 ventilerade geografiska dissertation om Österbotten
(de Ostrobotnia), den första utförliga skildring som egnades
detta landskap. Författaren hvars 117 sidor långa afhandling
stöder sig på arkivstudier och på uppgifter af prästerskapet i
Österbotten, lämnar jämförelsevis litet rum för antikvariska
utflykter, utan skildrar först Österbotten i allmänhet samt
därefter de trenne dåtida länen jämte socknar och städer3.
I slutkapitlet prisar förf, i de mest entusiastiska ordalag
landskapets natur samt pläderar varmt för dess ekonomiska
1 Född 1697, bondson från Wirmo. Student 1723, magister 1732,
docent i grekiska och hebräiska 1737, kurator för borealiska nationen
1738, teologie adjunkt 1738. Under lilla ofreden linguarum professor.
Död 1748.
2 Född 171I, prästson från Österbotten. Student i Upsala 1724,
magister 1734. Präst 1735, kyrkoherde efter sin far i Pyhäjoki 1742.
Död 1772.
3 Afhandlingen pryddes med afbildningar af landskapets vapen och
städernas sigill, Kajaneborgs slott samt i några få ytterst sällsynta exemp-
lar af en karta öfver Kajaneborgs län, hvilken indrogs af kanslikollegiet,
emedan den ryska gränsen var utmärkt å densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
