Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISKA ORTBESKRIFNINGAR.
153
recenserades vidlyftigt i Salvius’ Lärda Tidningar (1748 och 1751)
samt infördes i tysk öfversättning i D. G. Schrebers Neue Ca-
meralSchriften (1766).
Samtidig med Gadds arbeten var äfven den första ekonomiska
stadsbeskrifningen, nämligen medicine studeranden Niklas Was-
ströms 1 arbete »Oeconomisk beskrifning öfver Åbo stad» (1749),
hvilken redan i föregående kapitel omtalats som den första
svenska disputation vid universitetet. Det var en stor hän-
delse vid akademin, hvarför äfven disputationsakten, enligt
samtida vittnesbörd, ägde rum i närvaro af »en ovanlig myc-
kenhet förnäme, vittre och hederlige åhörare och aflopp till
deras fulla nöje». Härtill bidrog helt visst äfven afhandlingens
ämne och det då moderna behandlingssättet. Förf, själf talar
om två olika slag af städers och orters beskrifningar. »Antin-
gen kan man i dem utföra, huru våra förfäder lefvat, eller ock
huru vi lefva» . . . »Antingen kan man lyssna till de gamlas
härfärder och vapenbrak, eller till vår tids fridsidrotter och
slöjdeslammer. Med ett ord: sådane afhandlingar fördela sig
i historiska och oeconomiska». Förf, kan ej neka, »att de förre
äro artiga, men de senare äro dock nyttigare». Han har där-
för företagit sig att beskrifva »Åbo stads invånares antal, nä-
ringssätt, manufakturer, in- och utgående varor m. m. som
hushållningen tillhörer», medan han endast i förbigående berör
några historiska omständigheter. Arbetet innehåller också en
mängd intressanta upplysningar om Finlands hufvudstad vid
i8:de seklets midt. Det prisades ock i Salvius’ »Lärda Tid-
ningar (1749 n:o 88) såsom »det enda, som hitintill med möjelig
grannlagenhet beskrifvit någon stads Hushållning».
Med anledning af framträdandet af detta arbete uppmanade
akademins dåvarande prokansler, biskop Brovallius professo-
rerna att tillstyrka den akademiska ungdomen att hälst »ut-
välja något sådant ämne, som angar vart kära fädernesland,
det där kunde ske på svenska i en oekonomisk beskrifning
om en viss landsort, om ej sockentals, likväl häradstals med
nödiga utritningar dervid bilagda, hvartill landtmäterikommis-
sionen ej lärer undandraga sig att bidraga». Konsistorium fann
denna föreställning vara billig. Hvad metoden beträffar, an-
sågs rättast att följa den som Faggot utstakat i vetenskaps-
1 Född 1723, student 1748. Vägrade att undergå offentlig filosofie
kandidatexamen, emedan han ej kunde latin. Läkare i Åbo. Död 1757
Jfr Cons. Prot. 14/12 1749.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
