Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIA OCH POLITIK.
154
.akademins handlingar. De ekonomiska ortbeskrifningarna hade
.sålunda vunnit seger äfven vid akademin, och under nästa
period såg en alt rikare litteratur på detta område dagen.
Talrika specialstudier inom den ortbeskrifvande litteraturen
hade sålunda begynt framträda, men det saknades ännu ett
försök till en sammanfattning af desamma eller en geografisk
beskrifning af fäderneslandet i sin helhet. Ett sådant försök
gjordes emellertid af svensken Erik Tuneld i hans »Inledning
till Geografien öfver Sverige», som utkom i Stockhom 1741,
•andra upplagan 1747 1. Man kan ej neka att förf, till detta
af Linné berömda arbete nedlagt mycken omsorg på fram-
ställningen äfven af Finlands geografi, som utgör femte delen
af hans värk. Hans hufvudkälla har visserligen varit Mikael
Wexionius Gyllenstolpes på latin utgifna »Epitome descriptionis
Sveciae, Gothiae, Fenningiae» etc. (1650), men han har för-
fullständigat uppgifterna i detta arbete genom att tillika ha
begagnat samtliga Finland rörande dissertationer i geografi
och antikviteter. Så äro t. ex. Satakunta och Österbotten skild-
rade på grund af ofvannämda arbeten af Hallenius och Mathe-
sius, liksom städerna Björneborg och Uleåborg med ledning af
Fortelius’ och Snellmans arbeten öfver dessa städer. Men därut-
öfver har Tuneld yttermera användt äfven handskrifter, bl. a.
ett manuskript af Elias Brenner rörande Österbotten, kartor i
landtmäterikontoret samt förteckningar öfver de finska bruken
i bärgskollegiet. Såsom bevis på Tunelds samvetsgrannhet må
yttermera anföras, att hans arbete hade genomgåtts och gran-
skats af fleie med finska förhallanden förtrogna personer, så-
som sekreterarne A. A. v. Stjernman och Ulrik Rudenschöld,
hvilken sistnämde aren 1737—38 företagit en resa för under-
sökning af vattendragen och skogarna i Finland, samt af
.assessorn i Åbo hofrätt Jeremias Walleen, hvilkas anmärknin-
gar förf, äfven hade tillgodogjort sig i sitt arbete. Tunelds
värk innehaller sålunda den första Finlands geografi på svenska,
bygd på vår hembygdsforsknings nyaste resultat. De följande
upplagorna af arbetet förblefvo dock för det mesta oförändrade,
ända tils Tuneld i Porthan erhöll en medarbetare, genom
hvars storartade nit afdelningen om Finland upplaga efter upp-
1 Samma år hade tavastensen Gabriel Herkepaeus i en i Lund utgifven
gradual afhandling »Situm et memorabilia quaedam Finlandiae exhi-
feens» i korthet redogjort för Finlands läge och gränser samt de olika
landskapen. Utom äldre arbeten hade han äfven begagnat Hallenius’
»de Borea-Fennia» samt Mathesius’ »de Ostrobotnia».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
