Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADAM FREDENSTJERNA. I71
villelsen fullständig. Af Fredenstjernas andra memorial 1, af-
gifvet endast några månader senare och kalladtUnvorgreif-
licher Entwurf», framgår att mössorna ej själfva vågade göra
något och ej visste något annat medel till hattpartiets störtande
än påkallandet af Rysslands och Danmarks ingripande med
militärmakt. Och detta önskades så fort som möjligt. Det
»oförgripliga förslaget» icke blott påkallar dessa utländska
makters hjälp utan utkastar äfven en formlig krigsplan, huru
fäderneslandet borde angripas och tagas i besittning samt huru
därefter borde förfaras med landet.
Denna plan gick främst ut på att Ryssland »på ett sa vänligt sätt
som möjligt» skulle sätta sig i besittning af Finland, hvilket enligt
Fredenstjernas mening skulle så mycket lättare kunna gå för sig som
finnarne ingalunda kunde vara nöjda med det svenska förtrycket, i syn-
nerhet som det stackars folket under krigen med Ryssland fatt bära
en tredubbelt större börda än svenskarne, hvarutom nationens bästa
element undertryktes, så att endast få befordrades till några heders-
ämbeten i Finland, medan det i Sverige var sällsynt att se en finne på
någon ansedd post. Målet skulle ännu lättare vinnas, om de ryska
truppernas inmarsch skulle föregås af proklamationer, hvari Ryssland
bl. a. skulle försäkra att enda afsikten med dess aktion var att hindra
regeringsformens förändring och det våldsamma undertryckandet af fri-
heten och af rikets och ständernas privilegier, att ej en handsbredd land
skulle tagas från Sverige eller Finland, ej häller några anspråk på
vederlag för krigskostnaderna göras, utan skulle trupperna hemkallas
så fort den svenska författningen säkerstälts. Men icke blott Finland
utan äfven Sverige skulle lyckliggöras med en sådan »ärofull hjälp» af
ryska trupper, hvilka äfven här skulle uppträda endast som adelmodiga
beskyddare af friheten och befria nationen från förtryck, våldsamheter
och förföljelser. Samtidigt skulle danskarne infalla fran Norge me
samma ädelmodiga afsikter och planer. Och när detta fnhetstag utan
blodsutgjutelse nått sitt mål, skulle det göras rent hus med hattarne.
Men därtill behöfdes ännu mycket af »das verfluchte Geld», ty nationen
hade en gång för alla vant sig vid guld och det rådande partiet behärskade
rikets kassor. Med utströende af mycket penningar skulle mossorna
säkert vinna öfverhanden, och med säker pluralitet på riksdagen skulle
de inleda en skoningslös räfst med hattarne, hvilka skulle behandlas
lika konsiderationslöst som de själfva handterat sina motstandare. Freden-
stjerna tillåter sig slutligen försäkra att den svenska nationen sku e
vara sina ädelmodiga grannar evigt tacksamma for att salunda befrias
från egna medbröders tyranni och ett frammande ok.
Yttermera har Fredenstjerna författat en »Skrifvelse af en
välsinnad patriot rörande det nyligen upptäkta tillståndet 1
hans fädernesland», hvari han med anledning af hattarnes pla-
i Fredenstjernas politiska aktstycken äro publicerade i bilagorna till
’. Danielsons arbete »Die nordische Frage» s. 44-71, 77 83-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
