Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - III. Historia och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 HISTORIA OCH POLITIK.
tände makten leder sitt ursprung från konungen, som däraf lämnat åt
ständerna så mycket honom behagat, byter därför om den naturliga
ordningen, gör konungen äldre än riket och friheten dependent samt
utsatt för att kunna inskränkas. »Ty en nations frihet består däruti att
ständerna äga och öfva den lagstiftande makten; sa mycket de däraf
på det ena eller andra sättet lämna, så mycket af friheten går förloradt.
En fullkomlig frihet är, när hvar och en får göra det han bör vilja,
men viljan bör rätta sig efter lagen. Skulle någon ledamot äga större
frihet, så vore i det samhället friheten försvunnen, emedan likheten upp-
hör ledamöterne emellan». — Betänkandet ville därför att ständerna
allvarligen skulle behjärta hvilken fara skulle hota regeringssättet, om
irriga begrepp därom skulle få inrymme hos nationen och blifva sak-
löse och ostraffeliga.
Brovallius’ betänkande framkom aldrig till ständerna, det
fick en stilla begrafning i sekreta utskottet, som visserligen
godkände de uttalade grundsatserna, men icke fann sig befo-
gadt att utan ständernas uppdrag afgifva någon förklaring
öfver regeringsformen. Brovallius hade emellertid i sitt märk-
liga memorial klart och oförbehållsamt uttalat den politiska
doktrin, som uppbars af frihetstidens tongifvande andar vid
seklets midt. »Principen af ständernas allmakt såsom fullmyn-
diga, ofelbara utöfvare af svenska folkets originära makt är ut-
talad i hela sin omfattning». Brovallius bygde i detta afseende
i anslutning till engelska statslärde, främst A. Sidney och John
Locke, på »den gängse folksuveränitetsläran, konsekvent utförd
i republikansk anda», hvarför åt konungen endast medgafs en
representativ uppgift utan all reel makt och rådets ställning
uppfattades enbart som ett ständernas utskott, helt och hållet
beroende af desamma1. Brovallius’ skrift var proklamationen
af ett absolut och ofelbart ständernas envälde, något som ju
äfven faktiskt bestod och som man också sökte upprätthålla
gentemot alla försök till en för statslifvet hälsosam maktfördel-
ning. Så krasst äfven denna teori var uttalad, måste man dock
skänka sitt erkännande åt den höga föreställning om lagens
hälgd och den riktiga uppfattningen af en enbart af lagen
begränsad frihet, som betänkandet uppställer som fundamental-
principerna i ett ordnadt samhälle2.
* *
1 Jfr L. Stavenow. De politiska doktrinernas uppkomst under frihets-
tiden (Historiska studier, festskrift tillägnad C. G. Malmström).
2 Brovallius skall äfven ha uppgjort ett förslag till föreskrift för
kronprins Gustafs uppfostran, hvari inskärpes nödvändigheten af att hos
honom inplanta afsky för enväldet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
