Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - IV. Naturalhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS HASSELBOM.
179
matematiker Nils Hasselbom4 en västgöte, som hade gjort
sina studier i Upsala för Elof Steuchius och Johan Wallerius
samt därstädes utgifvit tvänne disputationer och ett särskildt
prof för professionen i matematik2, hvilket han skall ha för-
fattat, trykt och försvarat inom 8 dagar, alt med största be-
röm. På grund af en rekommendation af filosofiska fakulte-
ten i Upsala förklarades han vara »in hoc studio versatissimus
(synnerligen förfaren i detta studium) och med härliga mate-
matiska instrumenter försedd». Han hade också erhållit godt
vittnesbörd af den ansedda matematikern A. G. Duhre, som på
riddarhuset i Stockholm hållit offentliga föreläsningar i mate-
matik och äfven utgifvit flere arbeten i de matematiska veten-
skaperna. Ehuru Åbo konsistorium icke gynnade hans kandi-
datur, utan endast stälde honom på tredje förslagsrummet, blef
han 1724 utnämd till professor i matematik. Som en sann-
skyldig elev af Duhre hade han redan i sina i Upsala venti-
lerade afhandlingar anslutit sig till den moderna forskningen
och särskildt på optikens område omfattat en Newtons och
Huyghens nya teorier. Efter sin utnämning till professor
sökte han yttermera förkofra sitt vetande genom en år 1727
företagen utrikes resa. Men ju längre det led, dess mera be-
gynte hans intressen splittras. Hans matematiska författar-
skap upphörde snart helt och hållet, och hans värksamhet på
detta område inskränktes till den akademiska undervisningen,
hvarvid han företrädesvis synes ha föreläst i astronomi och
optik, men äfven i geometri och trigonometri, stundom äfven i
mekanik, hydrostatik m. fl. ämnen.
Rätt märkliga i många afseenden äro de afhandlingar, om-
kring 20 till antalet, som ventilerades under Hasselboms presi-
dium och som gifva oss en god inblick i arten och riktningen
af hans undervisning. Man kan särskilja dem i två olika grup-
per, naturvetenskapliga och filosofiska. Hasselbom var syn-
barligen anhängare af den wolffska filosofin. Den experimen-
tella och matematiska karaktär, som Wolff i främsta rummet
ville gifva sin filosofi, måste ju äfven ha väkt intresse hos tidens
matematiker och gjort dem till lifliga anhängare af denna
filosofi på högsta modet. Ungefär hälften af de akademiska
1 Född 1690 i Västergötland. Magister i Upsala 1722. Professor i
Åbo 1724. Vicelagman i Söderfinne lagsaga 1748. Entledigad från skö-
tandet af professuren 1750 och från laginansänibetet 1758. Död 1764.
2 »De scientia mathematica in genere» (1723).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
