Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - IV. Naturalhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 NATURAIHISTORIA.
lärdomsprof, för hvilka Hasselblom presiderade, utgjordes af
rent wolffska undersökningar, bland dem flere af tidens märk-
ligaste, t. ex. de redan förut nämda af I. Escholin om en expe-
rimentell och matematisk metod att filosofera, af J. G. Helsin-
gius om filosofins arkitektoniska principer m. fl. Antalet och
innehållet af dessa afhandlingar visa, att Hasselblom måste
räknas bland dem, som tidigast bröt väg för den nya filosofin
hos oss.
Beträffande de matematisk-fysiska dissertationerna under
Hasselboms presidium yttrar K. F. Slotte i »Matematikens
och fysikens studium vid Åbo universitet», att de bland annat
ådagalägga »kännedom af Newtons, Joh. Bernoullis, Halleys,
Mariottes och andra nyare forskares arbeten och åsikter».
Hasselboms förtjänst är att ha infört den för tiden moderna
matematiken hos oss. Infinitesimalkalkylen nämnes första gån-
gen som känd i Åbo i en under hans presidium utgifven af-
handling redan i början af 1720-talet. Och i den astronomiska
vetenskapen skedde nu en afgörande brytning med de astro-
logiska fördomarna och en definitiv anslutning till det koper-
nikanska systemetx.
Härtill kan läggas att Hasselbom, efter föredöme af Duhre
och andra samtida svenska matematiker, sökte gifva de mate-
matiska studierna en mera praktisk riktning, åsyftande allmänt
gagn eller ekonomisk nytta. I detta afseende var han helt
genomträngd af frihetstidens anda och riktade äfven sin värk-
samhet i de nya idéernas tjänst. Hans eget vetenskapliga
hufvudarbete handlade om fyrarna, och bland hans lärjungars
arbeten möta undersökningar rörande sim- och dykerikonsten,
om olika metoder att bereda pottaska m. fl. ämnen i tidens
stil.
Det hörde äfven till matematikprofessorns åligganden att
uppgöra allmanackor för hvarje år. Hasselboms första alma-
nackor äro fiån 1726 och 1727, utgifna såväl på svenska som
finska. Därefter var han i fem år frånvarande från orten.
Men från 1732 utgaf han regelbundet årliga finska almanackor
till och med år 1748, hvarefter almanacksprivilegiet öfvertogs
af svenska vetenskapsakademin. Mot hans första almanackor
anmälktes, att han hade bortlämnat alla väderleksprofetior,
hvilket gjorde dem impopulära bland allmänheten. Hasselbom
måste sedermera i denna punkt rätta sig efter den rådande
1 Anf. arb. s. 289—290.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
