Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - IV. Naturalhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN BROVALLIUS.
185
liska veckoskrifter, som kunna betraktas som ett slags före-
gångare till Argus. Redan i början af år 1731, innan han
hade vigts till präst och promoverats till magister, hade Bro-
vallins utgifvit Oskyldig Mål-Ro, Eller Förnöjliga Samtal om
hvarjehanda Lärda och Nyttiga Saker, af hvilken dock endast 5
åttasidiga numror utkommo, men som år 1732 efterföljdes af
Förnuftigt och Nöjsamt Samtal Goda Wänner emellan om alle-
handa saker, hvilken äfven tillskrifves Brovallius och hvaraf 9
åttasidiga numror sågo dagen. Dessa voro den svenska litte-
raturens första moraliska veckoskrifter, men redan den ringa
framgången utvisar, att Brovallius ej i likhet med Argus’ för-
fattare hade förstått att träffa tidens smak. I teorin tyckes
han nog haft klart för sig, hvad sådana populära veckoskrifter
borde innehålla för att intressera allmänheten, men han fann
icke den lätta och lekande tonen, utan inslog i stället ett lärdt
och pedantiskt manér, som värkade i alldeles motsatt riktning
mot hvad han åsyftat. Dalins Argus öppnade emellertid hans
ögon, och han kände sig manad att ännu en gång efter Argus’
mönster försöka sin lycka i samma genre. Han öfvertog på
hösten 1734 redaktionen af en af hans tidigare förläggare Alb.
Giese startad ny veckoskrift Den philosophiske Mercurius, som
följande år fortsattes under det förändrade namnet Den Swenske
Patrioten, men endast fortlefde till något in på sommaren, an-
tagligen emedan Brovallius, upptagen af andra intressen, då
öfvergaf densamma. I jämförelse med hans äldre tidskrifter
visa dessa sistnämda ett betydande framsteg såväl till innehåll
som form, hvarutinnan Dalins inflytande säkerligen uppenba-
rar sig. Han valde likartade ämnen som i Argus och behand-
lade dem i ett mera populärt och tilltalande manér än tillförene.
Men den stora förebilden uppnådde han dock icke, ehuru utan
tvifvel den bäste bland de talrika efterföljarne. Det har an-
märkts att hans skämt ofta var »klumpigt och groft» och att
hans språk icke sällan var vårdslöst och oslipadt i bredd med
Dalins k En samtida (P. A. Gadd) yttrar om desamma: »Pen-
nan till de i dessa skrifter skämtsamma moraler märkes endast
varit skuren dygden till skydd och uppmuntran, samt lasten
till skräck, blygd och varning. Förutan detta är nödvändig-
heten af en förnuftig barnauppfostran, nyttan af naturkunnig-
heten, manufakturer och en rätt oeconomie det förnämsta som
1 Utförligt om Brovallius veckoskrifter läses hos 0. Sylvan, Sveriges
periodiska literatur, s. 167—178.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
