Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - IV. Naturalhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN BROVALLIUS. 19r
dess enkelhet och lättfattlighet och bemöter Siegesbecks anmärkningar.
Skriftens tredje och sista del belyser i detalj ett antal af Linnés bota-
niska aforismer, som Siegesbeck betecknat som idel paradoxer.
Brovallius’ skrift var ett lika skarpt som öfvertygande
genmäle, som på sin tid väkte stor uppmärksamhet och fram-
kallade eko i den lärda världen, som öfveralt stälde sig på
Linnés och Brovallius’ sida. Linné påstår sig själf ha försett
Brovallius med nödiga vapen. Siegesbeck kände sig så träf-
fad, att han ännu långt efteråt beklagade sig öfver att ingen
varit »så hård och hvass mot honom som doktor Brovallius»1.
Är denna skrift endast att betrakta som ett försvar af och
en kommentarie till Linnés botaniska system, sökte Broval-
lius dock äfven själfständigt vandra i sin stora mästares fot-
spår. På botanikens område efterlämnade han vid sin tidiga
bortgång en Flora feunica i manuskript. Då han likväl fann
att han på detta fält icke kunde mäta sig med sin store läro-
mästare, vände han sig med förkärlek till andra naturveten-
skapliga discipliner. Brovallius införde icke blott Linnés läror
vid Åbo akademi, utan äfven den då moderna vetenskapliga
kemin. Han föreläste öfver detta ämne och redogjorde i en
centuria kemiska aforismer, som ventilerades under hans pre-
sidium 2, för den kemiska vetenskapens hufvudläror, hvarvid
han särskildt följde holländaren Boerhaves »Elementa Chemiae»,
och öfver hufvud visade bekantskap med den nyaste kemiska
litteraturen. Som medlem af svenska vetenskapsakademin se-
dan 1741 offentliggjorde han i dess »Handlingar» ett antal
själfständiga rön i kemi, bland hvilka det märkligaste var om
arsenikens metalliska natur, hvilket rön synes ha värkstälts,
medan han ännu uppehöll sig i Falun 8.
Bland alla naturvetenskaper torde dock mineralogin ha
varit den af Brovallins mest omhuldade. Redan under sin
vistelse i Dalarne hade han fattat sin stora kärlek till ste-
narna, och denna följde honom lifvet igenom. Själf ägde han
en vacker mineralsamling, och då genom hans försorg Åbo
akademi hade förvärfvat Kalmeters stora mineralkabinett, var
han ännu som biskop sysselsatt med att ordna detsamma och
1 Ett utförligare referat af innehållet i Brovallius’ stridsskrift ingår
i »Naturalhistoriens studium vid Åbo universitet» af Otto E. 4. Hjelt,
s. 57—65.
2 »Aphorismorum Chemicorum centunam complectens». I—3.
(1742—44).
3 Jfr Tigerstedt, Kemiens studium vid Åbo Universitet, s. 6—16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
