Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - IV. Naturalhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 NATURALHISTORIA.
det vara fägnesamma frukter af hans värksamhet, att natur-
kunnighet, matematik, kemi, naturalhistoria, ekonomi och andra
vetenskaper »nu hos oss redigt föreställas och läras». Äfven
konsistorium vitsordade hans »synnerliga skicklighet, grund-
fasta lärdom, ogemena nit i ämbete samt till ungdomens mär-
keliga förkofring använda särdeles flit och idkesamhet».
Brovallius’ första vetenskapliga arbete i Åbo var, frånsedt
hans redan nämda installationstal, en märklig stridsskrift, i
hvilken han uppträdde till försvar för Linnés sexualsystem
gentemot den vid vetenskapsakademin i Petersburg anstälde
botanikern J. G. Siegesbeck, hvilken i ett år 1737 utgifvet
arbete brutit stafven såväl öfver Linnés »Systema sexuale» som
»Fundamenta botanica» 1. Af Linnés beundrare vid akademin
i Åbo uppmanades nu Brovallius att gripa till pennan för att
försvara sin mästare, och han gjorde det så mycket hällre, som
han därigenom skulle bli i tillfälle att föra sin gamle vän
Linnés talan och själf frambringa något i botaniken 2. Broval-
lius försvarsskrift bar titeln Examen Epicriseos in Systema
plantarum Sexuale Cl. Linnei, Anno 1737 Petropoli evulgata,
Auctore Jo. Georgio Siegesbeck och författades år 1739 samt
tryktes i Åbo. Äfven denna afhandling utgafs i Leyden år
1743 tillsammans med ett par af Linnés arbeten samt bidrog
att göra Brovallius namn kändt i utlandet vid sidan af Linnés.
Siegesbecks hufvudanmärkning var riktad mot Linnés läror om
växternas kön och fortplantning, och det är därför denna punkt Broval-
lius först skärskådar, hvarvid han på samma gång utlägger systemet och
vederlägger motståndarens påståenden. På ett skickligt sätt framhåller
han, att Siegesbeck förbisett den anmärkning, som kunde göras mot
Linnés sexualsystem, att det inom samma grupp sammanför sinsemellan
vidt skilda växter, men denna brist var gemensam för hvarje artificielt
system och kunde ej undvikas, förrän ett värkligt naturligt system blif-
vit upptäkt. I andra delen redogör Brovallius närmare för Linnés på
växternas kön grundade system, jämför det med tidigare system, prisar
1 Såsom prof på Siegesbecks kritik må bl. a. anföras hans argument,
att Gud aldrig skulle inom växtriket tillåta sådan afskyvärd otukt som
att flere män (ståndare) skulle äga en gemensam hustru (pistill), eller att
de äkta männen skulle (såsom hos åtskilliga korgväxter) utom sin legi-
tima hustru hafva i närsittande blommor illegitima bihustrur; ett så
okyskt system skulle aldrig utan att väcka berättigad anstöt kunna fram-
läggas för en studerande ungdom. Jfr Fries, Linné, I, s. 245.
2 En annan af Linnés finska vänner K. F. Mennander hade äfven
erbjudit sig att uppträda som författare mot Siegesbeck, dock med vil-
kor att Linné själf skulle skrifva vederläggningen. Jfr Fries, Linne,
I, s. 272.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
