Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - IV. Naturalhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 NATURALHISTORIA.
logi, denna vid Åbo akademi så högt uppskattade gren af den
tyska filosofens system. Man sökte på filosofisk väg konstruera
kriterier för den gudomliga uppenbarelsen och vidhöll den
wolffska satsen, att sann uppenbarelse icke bör stå i strid med
förnuftets och erfarenhetens principer. Guds existens och hans
egenskaper sökte man bevisa a posteriori genom hans värk i
det stora naturriket, eller som det heter hos en samtida poe-
tisk rimmare:
Att Gud är en, den allmakt äger,
Allvishet, godhet, enighet,
Naturens öppna bok oss säger,
Hvar läsare det vittna vet,
Så framt han ej är ateist,
Ell‘ har i hjärnan någon brist.
Eller också sökte man uppvisa naturvetenskapens nytta
för den uppenbarade teologin i hufvudsaklig anslutning till de
åsikter, som Brovallius själf redan uttalat i sina naturveten-
skapliga broskyrer och med samma tillämpning, att äfven blif-
vande präster borde inhämta naturkunnighet och att följakt-
ligen vid prästexamen naturalhistoria borde vara ett nödvän-
digt lärdomsstycke k
Det hörde öfver hufvud till Brovallius’ program att söka
uppvisa nyttan af alla vetenskapliga sanningar, särskildt de
naturvetenskapliga. Detta synes han också med stort efter-
tryck ha inpräglat hos sina lärjunger. Intet under himmelens
fäste var utan sitt ändamål och sin nytta, det gälde blott för
människan att förstå och att begagna sig däraf. Med förkär-
lek utpekade man därför det nyttiga i alt, och i hvarje natur-
vetenskaplig afhandling ingick en särskild afdelning, hvari
det ifrågavarande undersökningsobjektets gagn i naturen eller
för människan med eftertryck betonades.
Sa meddelades bl. a. om dunsters och molns nytta, om nyttan af
isbildning, om tyngdens och blixtens nytta, om enskilda växters nytta
o. s. v. Det saknades ej afhandlingar, som uteslutande hade till ämne
att uppvisa naturalhistoriens nytta för det ena eller andra ändamålet.
En författare sökte ådagalägga bärgens nytta för bevattningen, en annan
den nytta, som rikets härskare hade af naturalhistorien vid utöfvandet
Märkvärdigt är det att ännu under Brovallius’ ledning behandla-
des sådana gammalmodiga, om ortodoxins tidehvarf påminnande bib-
liska ämnen som »det egyptiska mörkret», »syndafloden» m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
