Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - IV. Naturalhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN BROVALLIUS.
195
af sin makt. Såsom resultat af undersökningen framgick, att både vid
den legislativa och exekutiva maktens utöfvande fordrades naturkänne-
dom, men isynnerhet var det af vikt på det ekonomiska området för
befordrande af åkerbruk, handel och industri 1.
I ett annat akademiskt arbete 2 påpekas nyttan af resor inom fäder-
neslandets gränser. Såsom manande föredömen framhöllos Olof Rud-
becks, Linnés och Brovallius’ resor. Det viktigaste af alt var att lära
känna sitt eget fädernesland, och en sådan kunskap kunde endast vinnas
genom resor. Men dessa borde uttryckligen ha karaktären af forsk-
ningsresor, och författaren antyder alla de rön och iakttagelser, som
dylika färder kunde gifva anledning till. Resultatet skulle komma såväl
vetenskapen som ekonomin till godo.
Brovallius’ naturvetenskapliga undervisning ledde sålunda
genom en af sina mynningsgrenar direkte till tidens stora eko-
nomiska pulsåder. Genom samtida vittnesbörd är också kändt,
att Brovallius själf hyste det största intresse för alla angelä-
genheter, som hade afseende på upphjälpandet af landets hus-
hållning. »Landthushållningen, bärgvärken, slöjder och manu-
fakturer samt en riket riktande handel, dem ömmade och gyn-
nade han så högt som någon ärlig svensk man. Ja, han var
en billig hatare af alt det som dessa samfundets stoder och
grundpelare kunde rubba, skada och försvaga».
Men å andra sidan sökte han — och det är det karaktä-
ristiska för Brovallius och samtida naturvetenskapsmän — ge-
nom den s. k. naturliga teologin bygga sig en bro, som ledde
till teologin och den uppenbarade religionen. Vi ha redan sett
att Brovallius äflades med att söka visa, huru nödvändigt
det var för präster att känna naturvetenskaperna. Men å
andra sidan syntes det honom nära nog lika nödvändigt för
naturvetenskapsmännen att kunna teologi. Han var ännu en
ifrig anhängare af den befängda läran, att en af naturveten-
skapens uppgifter skulle vara icke blott att bevisa Guds exis-
tens, utan öfver hufvud den uppenbarade religionens sannin-
gar. Själf på samma gång präst och naturvetenskapsman sökte
han helt naturligt att på teoretisk väg finna ett samband mel-
lan dessa oförenliga element och bilda sig en på samma gång
teologisk och naturvetenskaplig världsåskådning. Den grund
han i detta afseende sökte stöda sig på, var ju lika lös som
vansklig, men i praktiken lyckades det bättre. Brovallius var
1 Sven Ring, De usu quem ex scientia naturali in exercitio potesta-
tis suae imperans capere potest (1744).
3 Peter C. Bonsdorff‘s De emolumento ex itinere per provincias patriae
instituto (1744).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
