Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den vetenskapliga litteraturen
- IV. Naturalhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. F. MENNANDER. 207
tadt till universitetets dåvarande kansler K. G. Tessin, hvars
förtjänster om akademin högeligen prisas. Under hans kans-
Jerstid, heter det i talet, hade grunden lagts till ett natural-
historiskt museum, hushållningsläran fått rum bland föreläs-
ningarna, tomt upplåtits till en botanisk trädgård, medel an-
slagits [för undervisning i anatomi, och utsikt öppnats till
anskaffande af matematiska och fysikaliska instrument samt
till uppbyggande af ett kemiskt laboratorium 1. Att initiativet
till dessa åtgärder utgått från våra naturvetenskapsmän, är
otvifvelaktigt och gifver det bästa vittnesbörd om deras in-
tresse, vakenhet och förmåga att föra sin vetenskap framåt.
Ett vackert resultat hade sålunda uppnåtts på naturvetenska-
pens fält redan vid seklets midt efter en ganska kort tid af
nitisk värksamhet och liffullt initiativ.
* *
*
I ett akademiskt program framhöll K. F. Mennander, att
äfven medicinen hade blifvit en naturvetenskap. Sålunda häm-
tade materia medica sitt innehåll ur naturalhistorien, farmacin
var en dotter af kemin, medan den praktiska medicinen helt
och hållet bestod af fysiska iakttagelser och experiment. Då
detta påstående är för tiden alldeles riktigt, bör i detta sam-
manhang äfven den medicinskt-naturvetenskapliga littera-
turen i korthet beröras. Att läkevetenskapen skulle röna
stort inflytande af den nya tiden, ligger i öppen dag. Me-
dicinens ställning hade under närmast föregående tid va-
rit densamma som naturvetenskapens. Man sysslade företrä-
desvis med teoretiska spörsmål och stödde sig med förkärlek
på auktoriteter, mer eller mindre försummande den praktiska
kunskap, som endast kan vinnas på erfarenhetens väg. Hvad
själfva naturens studium blef för forskarne på detta område,
det blef nu människokroppen i friskt och sjukt tillstånd för
den nya tidens läkare. Den stora reformen, som för öfrigt låg
i luften, hade utgått från Holland, där Boerhave först an-
gaf den nya riktningen genom att i främsta rummet hänvisa
till iakttagelser och erfarenhetsrön. Anatomi och fysiologi
samt kliniska studier anvisade nu den väg, som skulle leda till
målet. Genom talrika lärjungar spredos Boerhaves nya åsik-
1 Panegyricus habitus Comiti C. G. Tessin. Åbo 1752.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Jan 14 02:22:21 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/filifrih/0223.html
