Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - IV. Naturalhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. D. SPÖRING. 215
man saknar i densamma bl. a. en redogörelse för den behand-
lingsmetod, som af Spöring följdes vid brunnskuren i Kuppis.
Författaren lofvade visserligen återkomma till en närmare be-
skrifning såväl af Kuppis som andra hälsokällor i Finland,
men löftet blef som vanligt aldrig infriadt. Man finner emel-
lertid att Spöring med intresse förde hydroterapin ett stort
steg framåt i vårt land.
På grund af de upplysningar om Spöring, som efter hans
död från Åbo akademi lämnades till svenska vetenskapsakade-
min, meddelas i A. Bäcks äreminne, att Spöring var en ut-
märkt lärare och föreläsare, som »visste fullkomligen intaga
sina åhörares tycke med sådana föreläsningar, som voro både
nyttige och nöjsamme. Han var alltid flitig och oförtruten
att göra sitt bästa till ungdomens tjänst, och det felades ho-
nom aldrig åhörare, som tykte om hans föreläsningar och
efter hvilkas begrepp han förstod att lämpa sig. Med samma
han visade dem uti anatomin det som uppväkte förundran, gaf
han dem rent och tydligt begrepp om kroppens byggnad och
hushållning» x.
För att begagnas vid föreläsningar för ungdomen utgaf
Spöring 1733 en s. k. Medicina Salernitana, hvarom den ofvan-
nämde Bäck yttrar: »För att så mycket bättre fästa i ungdo-
mens minne och håg de lagar, som angå dieten, nödvändiga
för hvarje människa, som vill lefva förnuftigt, lät han 1733
upplägga den s. k. salernitanska skolan och läste däröfver;
icke så mycket för bokens värde som för att roa sig och sina
åhörare och på ett angenämt sätt låta dem förstå deras skyl-
dighet, väl vetande att hvad en frisk människa skall akta sig
för, i godt sällskap och vid bordet, bör ej stöta såsom en all-
varsam och djup sedolära, utan behaga som en berättelse föi-
ro skull».
Någon större krets af lärjungar lyckades Spöring icke
samla omkring sig. De medicinska studierna hörde ännu på
den tiden till de mest förbisedda. Men han dref det likväl så
långt, att den första medicine doktors värdigheten kunde ut-
delas vid Åbo akademi. Det var åt den ofvannämde Johan
Ekelund, sedan denne för ändamålet utgifvit en afhandling om
1 För C. R. Berch klagade Spöring, att »studium medicum allde-
les intet vårdades, så att 0111 han läste medicinarn, skulle han ej få audi-
tores, däremot kunde han igenom philosophiom experimentalem locka
den efter maskiner och försök nyfikna ungdomen till sig». Anf. arb.
s. 86.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
