- Project Runeberg -  Finlands litteratur under frihetstiden /
216

(1906) [MARC] Author: Arvid Hultin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - IV. Naturalhistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216 NATURALHISTORIA.
en i Åbo då grasserande epidemisk katarralfeber 1, den första
afhandling för medicine doktors grad, som ventilerades vid Åbo
akademi. Det gälde den influensa epidemi, som rasade i Åbo
och i landet öfver hufvud under åren 1741 —42 och ännu fort-
for under följande år. Arbetet redogör för sjukdomens symp-
tom, karaktär och förlopp, äfvensom för den behandlingsmetod,
som Spöring använde för att kurera densamma. Redan på
grund häraf är afhandlingen af betydande intresse i vår under-
äldre tider så torftiga medicinska litteratur. Sjukdomen var då
alldeles okänd i vårt land, och det måste därför räknas såväl
Spöring som Ekelund till stor förtjänst, att denna i nordens
medicinska litteratur första redogörelse för influensan blifvit
bevarad för eftervärlden. Betydelsen häraf har dock först på
senaste tid blifvit uppmärksammad af eftervärlden 2.
Spöring icke blott intresserade sina lärjungar för medi-
cinska frågors behandling, utan publicerade äfven själf talrika
meddelanden om sällsyntare sjukdomsfall såväl i vetenskaps-
societetens i Upsala Acta som i svenska vetenskapsakademins
handlingar3. De utgöras för det mesta af rön under hans
mångåriga läkarepraktik i Finland, och genom publikationen
af desamma har han lämnat värdefulla bidrag till kännedomen
om vårt lands sjukdomshistoria under denna tid. Huru upp-
märksamt han följde med sin vetenskaps nyaste framsteg,
framgår däraf, att han var den förste som i Sverige värkade
för koppympningen genom sin i Åbo utgifna broskyr »Inocu-
latio variolarum eller kort beskrifning om sättet att ympa
koppor på menniskior» (1737). Han slutade denna skrift med
en uppmaning till Sveriges läkare att hvar på sin ort värka
för koppympningens införande, men det är icke bekant huru-
vida han själf i Åbo gjorde några försök med det nya medlet.
Men äfven om han icke lyckades praktiskt genomföra kopp-
ympningen i landet, tilkommer hononi dock äran af att hafva
tagit initiativet till införandet af detta nya skyddsmedel, som
1 De febre catarrhali horum annorum epidemica (1742).
2 Jfr L. W. Fagerlund och Robert Tigerstedt, Medicinens studium vid
Åbo universitet s. 90—93 och G. A. Nordman, Johan Ekelund, i Sv. Litt.-
skpts Förhandl. o. Upps. d. 17, s. 373 ff.
3 Uppräknade bl. a. i Rabbes biografi öfver Spöring i Finlåns min-
nesvärda män, I, s. 84. Ett referat af de viktigaste läses i Fagerlund-
Tigerstedt, anf. arb. s. 81—87.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 14 02:22:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filifrih/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free