Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - V. Oeconomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L. J. EHREMNMALM. 221
stånd, hans vidsträkta och grundliga kännedom af landet och
dess författningar samt hans varma nitälskan för främjandet af
det allmänna bästa.
Bland Ehrenmalms märkliga initiativ inom kommissionen
var inrättandet af förrådshus, för att landet med större för-
utseende skulle kunna möta kommande missväxtår. Flere så-
dana magasin kommo äfven under hans ledning till stånd,
ehuru den då nya idén ännu ej vann större spridning inom
landet och snart så godt som helt och hållet förföll. Ehren-
malm upptog också på allvar frågan om förbättrande af lan-
dets kommunikationer genom förslag om öppnandet af en
segelled emellan de inre vattnen och hafvet, närmast från Päi-
jänne till Björneborg. Det var genom Ehrenmalm, som den
under denna period så ifrigt ventilerade »durchfarts»-frågan
första gången kommer på dagordningen. Redan nu uppfatta-
des durchfarten såsom »förnämsta medlet till detta lands upp-
komst och en springkälla till många förmåner». Ehrenmalm
hade själf på kommissionens uppdrag under pingstdagarna
1726 genomrest landet för att undersöka sjöar och strömmar,
och han uppgjorde äfven det förslag till karralförbirrdelse mel-
lan Päijänne och Bottniska viken, hvilket sedermera öfverläm-
nades till 1726—1727 års riksdag. Han hade därigenom väkt
ett framsynt initiativ, som i decennier upptog kommissioners,
ständers och regeringens uppmärksamhet, utan att dock leda
till det åsyftade målet.
Ehuru därefter helt och hållet skjuten åt sidan från durch-
fartsplanens vidare fullföljande, fortfor dock Ehrenmalm under
sin återstående värksamhet att lifligt intressera sig för sitt
lands ekonomiska upphjälpande. Det varaktigaste vittnesbörd
härom är det vidlyftiga memorial »angående Finlands ratta
skötsel och bruk samt värkliga tillväxt och uppkomst», som
han inlämnade till riksdagen 1741 1.
Ehrenmalm åberopar sig i detta förslag på sin egen erfarenhet sa-
väl från den ofvan omtalade västra kommissionen som under senare ar
från lagmanstingen 1 Nylands och Tavastehus lan samt Österbotten,
hvarunder han varit i tillfälle att iakttaga hvad som hindrade landets
tillväxt och fortkomst. I främsta rummet sta de han folkbristen so 11
utgjorde ett väsentligt hinder för jordbrukets skötsel. Därnästkommo
ofta inträffande missväxter, bristande kommunikationer,misshushallning
0. s. v. För aflägsnande af alla dessa hinder framkom
särskilda förslag, bland dem äfven restriktiva åtgarder.
med skogarna
mer han med
i Publiceradt af A. G. Schybergson, anf. arb. s. 160 182.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
