Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - V. Oeconomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 OECONOMI.
Så ville han för minskande af folkbristen sätta hinder,för emigration
och för den jordbrukande klassens öfverflyttning till städerna m. m.
Från det allra senaste året (1740) klagade Ehrenmalm öfver en stor
brist på kreatursfoder, ovanligt högt pris på salt, tyger och andra till
kroppens behof »nödiga tarfvor». Denna dyrhet »förorsakar hos inva-
narne i Finland en allmän klagan, förringar mycket deras förmögenhet
och invärtes tillstånd, samt hindrar dem uti deras dessutom nog trängde
vilkor att komma till någon sannskyldig och värkelig styrkio och kraft».
Härtill kom yttermera att penningetillgången var ganska ringa och knapp.
Ehrenmalm hoppades att riksdagen skulle finna på nödiga och tillräck-
liga medel att aflägsna alt detta onda, hvarigenom Finland och dess in-
byggare skulle »undkomma det förtryck och olägenhet, som det nu
emedlertid. plågar och tvingar».
I likhet med frihetstidens ekonomiska författare framhåller Ehren-
malm som otvifvelaktige och oförnekelige sanningar »att folk och pän-
ningar äro ett lands invärtes styrkio; att pänningar vinnes genom ett
flitigt åkerbruk, genom en ren och ordentelig handel, genom väl inrät-
tade handavärkningar eller manufacturer, att de nyttigaste och säkraste
manufacturer äro sådana som af egna i landet fallande råå vahror kunna
förarbetas» 0. s. v. Han förordar humlegårdar och tobaksplantager,
hvaraf landet ännu ej kunde visa tillräckliga prof, hvarför han ansåg att
till en början laga tvång borde brukas. Ehrenmalms i samma memorial
uttalade funderingar angående ungdomens uppfostran ha redan omnämts
i det föregående (se ofvan sid. 83).
Ehrenmalms memorial måste betraktas som ett försök att
åter rikta ständernas uppmärksamhet på behofvet af kraftiga
åtgärder för afhjälpande såväl af tillfälliga som allmänna hin-
der för landets uppblomstring. Men hans stämma bortdog i
den krigsstorm, hvars präludier redan förnummos och som
snart uppslukade alla andra intressen.
Först efter krigets slut, då frågorna om Finlands upphjäl-
pande ånyo upptogos till behandling vid riksdagen, blef Eh-
renmalm, som då för tiden var vicelandshöfding i Åbo och
Björneborgs län, åter i tillfälle att värka för saken. Han in-
lämnade till den finska deputationen vid 1746—1747 års riksdag
ett nytt memorial, som hufvudsakligen är ägnadt folkbristen i
Finland, dess orsaker och medlen till dess afhjälpande 1.
Här upprepas i hufvudsak samma synpunkter, som författaren redan
tidigare sökt göra gällande. Men han underlåter icke att framhålla,
att man hittils ej tänkt på medel och utvägar, hvarigenom folket kunde
blifva lockadt att antingen blifva kvar i landet eller ock att komma till-
baka, sedan de begifvit sig därifrån. Än mindre hade några försträck-
ningar blifvit gjorda till landets uppodlande och näringssättens befräm-
jande, ehuru Finland ej med ringa summor bidragit till den allmänna
landshjälpen.
1 Publiceradt af Aug. Hjelt, Historiallinen Arkisto, XVI, s. 93 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
