Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - V. Oeconomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 OECONOMI.
af de främsta orsakerna till att landet »här till dags icke kun-
nat förkofra sig, i synnerhet på de aflägsnare orter». Han
ansåg detta land så mycket mera förtjäna en öm åtanke i detta
fall, som det var »rikets förmur och många provinciers i riket
visthus och spiskammare». Af de strömmar och åar, som
han beskrifvit i Kymmenegårds- och Nylands län, ansåg han
det fjärde vattendraget eller Helsingfors an vara det allra
tjänligaste såväl på grund af denna ås längd och förgreningar
som i anseende till Helsingfors ypperliga läge och goda hamn.
Författaren meddelar äfven i detalj, huru han tänkt sig reali-
serandet af en sådan durchfart. Som nämdt var det just
denna af Rudenschöld undersökta och projekterade durchfart,
som sist och slutligen vann riksdagens godkännande, ehuru
den hvarken då eller sedermera blifvit utförd.
Af icke mindre intresse äro de uppgifter Rudenschöld med-
delar om de undersökta orternas beskaffenhet, deras produkter,
industri m. m. Så innehåller hans berättelse noggranna no-
tiser om sågindustrin i Kymmenegårds- och Nylands län, om
odlingen af lin, hampa och humla, om fiskerier, holländerier,
stuterier, schäferier, om jaktväsendet, om fabriker och planta-
ger, alt uppgifter som Rudenschöld inhämtat på sina resor och
som han själf tagit kännedom om, hvarför dessa uppgifters
värde är så mycket större. På grund af det rikhaltiga och de-
taljerade material, han samlat om samtliga socknar kring Päi-
jänne och i Kumodalen, drager han äfven allmänna slutsatser
rörande jordmånens beskaffenhet, förhållandet mellan åker och
äng, arten af kreatursafveln, skogshushållningen, fisket m. m.
Han säger, »att således invånarnes näring består mäst uti åker- och
skogsbruk samt lin-, hampa- och humbleplantering, och att föga mer där
slögdas än till egit behof, fast de hade tillräckelig tid under de långva-
riga vintrarne, som nu till föga annat användas af manfolken än till
stadsresor och af kvinfolken än till grof spinsel och väfnad för egit be-
hof. Och änteligen att dessas antal på långt när intet svarar emot det
som landet kunde tåla och i värket betarfvar, till att komma i fullt cul-
ture, mindre att optage de fast öfveralt befintelige ansenlige trakter
af brukbar mark».
Härmed öfverkommer Rudenschöld till finska nationens
beskaffenhet, som han skildrar i båda berättelserna, i den se-
nare ganska vidlyftigt. Denna skildring är så mycket märk-
ligare, som den stöder sig på personliga iakttagelser. Den
bild han gifver af folket och dess dåvarande ställning är ganska
mörk, men gör ett trovärdigt intryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
