Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - V. Oeconomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 OECONOMI.
kurs befordrades till trycket och utkom i Stockholm 1747
under titel Utdrag af Academiska Föreläsningar uti Landthus-
hållningen. I företalet, hvari författaren prisar den ekonomiska
vetenskapen som en pärla af allmän och ovärderlig nytta,
säger han sig själf ha varit den allra förste, som blifvit för-
ordnad att vid Åbo högskola göra början med föreläsningar
uti ett så ädelt och förträffligt ämne. Kraftmans föreläsningar
äro också de första i Åbo på svenska språket hållna, som ut-
kommit från trycket. De i tryck utgifna omfatta dock endast
föreläsningarna under höstterminen 1746, då kursen ännu ej
blef afslutad, hvarför arbetet mera gör intryck af en inledning
till en hushållningslära och endast berör några få sidor af den
egentliga landthushållningen.
Författaren börjar med definitioner och reflexioner angående hus-
hållningen i gemen, hvarpå följa ekonomins indelning och allmänna
betraktelser rörande den första och största delen af ekonomin, nämligen
landtbruket samt nödvändigheten af kunskapens förkofring på detta om-
råde. Kraftman säger sig i sina föreläsningar mycket litet ha betjänat
sig af andras arbeten, han uttalade sina egna »enfallige tankar» samt
hade så inrättat sina föreläsningar, att de förnämligast skulle gifva goda
råd och upplysningar för blifvande landthushållare.
Ett af kapitlen handlar också uteslutande om nyttiga regler för
landthushållare oeh i de följande fortsättes med speciella råd angående
en god åkerjords kännande, om åkerns afdelning, om inrättandet af olika
slags stängsel m. m.
Författaren sysselsätter sig äfven med en hel mängd andra frågor
af allmänt ekonomisk natur, hvilka hafva mer eller mindre samband
med det egentliga ämnet för föreläsningarna. Så berör han bland annat
den allmänna folkbristen och den däraf föranledda bristen på arbetare,
hvilken ännu vid denna tid framstod som ett af de största hindren för
landthushållningens uppkomst. Kraftman föreslår en hel mängd bote-
medel för afhjälpandet af detta onda. Så förordar han tidiga äktenskap
för folkbristens häfvande. Han är emot att den lösa befolkningen skulle
få slå sig ned hvar som hälst och taga upp ny mark. Först sedan den
nu upptagna jorden blifvit ordentligt uppodlad, vore tid att öfvergå till
ödemarkernas uppbrukande.
Kraftman höll bland annat före att större hushåll vore i ekonomiskt
afseende fördelaktigare än många små. För att i någon mån reglera
den brännande arbetarefrågan förordade han en sådan förändring af lego-
hjonsstadgan, att vid mantalsskrifningaina alla mellan 7 och 60 år till
tjänst duglige skulle upptecknas och efter kön, ålder och skicklighet in-
delas i vissa klasser, hvarefter berörda tjänstehjon borde proportionaliter
delas mellan alla hemmansägare, utan att betjänterne därvid skulle själfva
hafva det ringaste att säga.
Som synes ville Kraftman på ett synnerligen rigoröst, ehuru föga
framstegsvänligt sätt lösa den tidens arbetarefråga. Hufvudsaken var
för honom den allmänna ekonomins och landskulturens upphjälpande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
