Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vetenskapliga litteraturen - V. Oeconomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN KRAFTMÄN
––––––– ’–- -
–––––––- ––––––––––––––––––––––––––––––––––––239
och för detta mål borde alla krafter underordna sig. Till och med de
spada barnens hjälp borde härför redan tidigt tagas i anspråk och Kraft-
man forsummade ej att uppräkna alt, hvartill barn kunde användas i den
allmanna hushållningen. Blott sålunda genom uppbjudande af alla till
buds stående resurser skulle värkliga och varaktiga resultat kunna
vinnas.
Kraftman resonnerade vidt och bredt om de mest olika saker, hans
bok gifver ingen vetenskaplig utredning, men vittnar om en rik erfa-
renhet och att forfattaren mycket tänkt sig in uti och var väl bevandrad
1 tidens ekonomiska spörsmål.
Utgifvandet af Kraftmans bok skulle utan tvifvel äfven
vara ett slag för den ekonomiska vetenskapens bedrifvande vid
akademin. Författaren klagar icke för ro skull i företalet, att
ingen vetenskap vid akademier och skolor varit underkastad
ett sa svart öde som den ekonomiska. Han pläderade uttryck-
ligen för ett snart införande af denna vetenskap äfven vid
skolorna och vidhöll att en grundlig kunskap i landthushåll-
ningen täflade om företräde framom all annan världslig vishet.
Att vid denna tid en liflig kamp pågick för den nya veten-
skapens genombrott vid akademin, framgår äfven af sam-
tidiga akademiska afhandlingar, hvilka uteslutande tyckas
hafva till uppgift att påvisa den ekonomiska vetenskapens
förträfflighet eller att söka undanrödja de hinder, hvarmed den
ännu hade att kämpa.1 För att ekonomin ej skulle stå efter
de andra vetenskaperna, sökte man leda dess anor så långt
tillbaka som möjligt ända till gamla testamentets tider. Vidare
framhölls dess nytta icke blott för borgare och bönder, utan
äfven för adel och präster, och såväl på vers som prosa lof-
prisades den nya veteuskapen.
Ä andra sidan erkändes att den s. k. ekonomiska konsten
länge varit försummad och föraktad, och att den ännu inga-
lunda nått den höjd, hvartill den borde hinna. Man sökte
klargöra för sig orsakerna härtill och anvisa utvägar för af-
lägsnande af hindren för ekonomins blomstring. De bästa ut-
sikter förefunnos äfven, sedan akademierna uppfordrats att på
alt sätt söka befordra ungdomens kännedom såväl om enskild
som allmän ekonomi. Det fordrades nu blott att en sär-
skild lärostol i ämnet skulle inrättas vid akademin. Detta
påpekades i en akademisk afhandling af Johan Borgström om
1 Carl J. Brusin, De caussis impeditae oeconomiae (1748) och Erik
Apellöf, De praestantia studii oeconomici (1751).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
