Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vittra litteraturen - I. Öfvergångstidens skalder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VITTRA LITTERATUREN.
af den europeiska nyklassiken särskildt i den formella behand-
lingen af dikten, men äfven i teorin om den poetiska konsten.
Den fransk-klassiska riktningens mest omhuldade och på alla
diktningens områden dominerande versslag, den s. k. alexand-
rinen vann redan på 1600-talet insteg i den svenska poe-
sin, och den horatianska utile-dulci teorin var då den all-
mänt vedertagna. Men taga vi det poetiska innehållet i be-
traktande och lyssna till hvad skalderna förkunnade i de an-
tika eller nyklassiskt formade verserna, då skola vi knappast
förnimma något genljud af värkligt klassisk anda och stäm-
ning. Den svenska renässansdiktningen antager här liksom i
Tyskland en öfvervägande religiöst-didaktisk karaktär. Det
är ännu ortodoxins ande, som hvilar tung och tryckande öfver
desamma, och på få undantag när nådde man aldrig längre än
till en sällsam amalgamering af bibliskt-didaktiska och klas-
siska eller nyklassiska beståndsdelar som brokiga inslag i den
poetiska ränningen.
Det var först under frihetstiden, som äfven poesin be-
gynte frigöra sig från det teologiska inflytandet, och först när
denna frigörelse hade försiggått, kunde den pånyttfödda klas-
siken efter franska mönster komma till fullständigt genombrott
i den svenska poesin. Att det just blef denna poetiska rikt-
ning, som frihetstiden företrädesvis omfattade, berodde väl
främst på det inflytande, som Frankrike såväl i politiskt som
kulturellt hänseende under denna tid öfvade på Sverige, men
äfven på arten och beskaffenheten af denna fransk-klassiska
riktning, som eftersträfvade det enkla, klara och förståndsmäs-
siga och hvars utile-dulci teori så väl harmonierade med tidens
allmänna uppfattning. Äfven poesin skulle i främsta rummet
tjäna nyttans sak och genom att därtill lägga det ljufliga
endast bidraga till att befordra det goda ändamålet.
Den poetiska reformen tarfvade dock sin förberedelsetid.
Början af frihetstiden betecknar därför en öfvergångsepok, då de
gamla och nya idealen ännu kämpade om segern. Till en bör-
jan var nog den Spegel-Brennerska riktningen den förhärs-
kande, den förra representerande den gammaltestamentliga, den
senare den nytestamentliga andan, båda med en afgjordt didak-
tisk läggning. Af Spegels poetiska storvärk »Guds Werk och
Hwila» samt »Thet öpna Paradis» och »Thet tilslutna Para-
dis» utkom en ny upplaga 1725, medan fru Brenner följande
år utgaf sina poetiska betraktelser öfver »Wårs Herres och
Frälsares Jesu Christi aldra heligaste Pinos Historia», som vis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
