Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vittra litteraturen - I. Öfvergångstidens skalder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB FRESE. 263
utvecklade Frese en stor produktivitet. Det mesta af hvad
han sedan samlade i sina i början af frihetstiden utgifna två
samlingar af andliga och världsliga dikter, här redan tillkom-
mit under det sista decenniet af stormaktstiden. Det kan be-
traktas på sätt och vis som hans poetiska lärotid, då han ännu
var mottaglig för litterära inflytelser, men det visar sig också,
att han redan i början af denna tid fann sin egen ton och så
godt som omedelbart nådde sin poetiska utvecklings höjd,
öfver hvilken hans senare tillkomna arbeten aldrig nådde.
Alt hvad han skref under denna tid blef väl icke
kändt, åtminstone icke utöfver den litterära kretsen, men
redan under de första åren af sin vistelse i Stockholm blef
han dock bekant för den stora allmänheten genom tillfällig-
hetsdikter vid bröllop och begrafningar. Denna genre, som
ligger på sidan om den egentliga poesin, hade som ett kväf-
vande ogräs frodats under det karolinska tidehvarfvet och ut-
fyller största delen af de samtida skaldernas poetiska kvarlå-
tenskap. Äfven Freses första skaldeämnen voro bröllop och
död, och han fortsatte på detta område hela sin lefnad, ehuru
hans fina poetiska sinne redan tidigt i någon mån synes ha
reagerat mot denna poetiska afart eller åtminstone mot den
gällande tonen i densamma. Man finner också att Frese måtte
varit mycket omtykt som fest- och förgänglighetskvädare, enär
han som sådan blef alt mera anlitad. Detta slags poem voro
nämligen i regeln beställningar, som betalades mer eller mindre
väl. Det var i vanligaste fall den enda inkomst tidens poeter
kunde räkna på af sitt handtvärk. Vanligen voro sådana poe-
tiska alster traditionella och följde en gifven jargon. Ej häller
Freses tillfällighetskväden höjde sig nämvärdt öfver den all-
männa nivån för tiden. Man kan snarare konstatera att han
i sina talrika stycken på detta område är minst själfständig
och rätt mycket offrat åt tidens smak. Törhända röjer sig
dock hos Frese en medveten sträfvan att inslå en finare ton
och att gifva tillfällighetsdikten en ideellare hållning än den van-
liga. De bättre bland poeterna hade redan själfva begynt upp-
träda mot det osunda i den rådande smaken, och i tidens satiriska
diktning går man redan skarpt till rätta med tillfällighetspoeternas
okrystade och otuktiga sångarmanér. Äfven hos Frese möter
man en Satyrique i Triewalds efter franska mönster utbildade
stil, i hvilken dikt han på ett bitande sätt gisslar den sam-
tida graföls- och gästabudspoeten. Frese fördömde i denna
dikt bl. a. införandet af mytologiska personer och det öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
