Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vittra litteraturen - I. Öfvergångstidens skalder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 ÖFVERGÅNGSTIDENS SKALDER.
Till den religiösa diktargruppen i frihetstidens början räk-
nar inan gemenligen äfven Jakob Frese 1, som dock ej har
något annat gemensamt med de förenämda andliga kvädarne
än landsmansskapet, landsflykten och den religiösa grundtonen
i sina dikter. Ty för öfrigt höjer han sig högt öfver de-
samma genom sina toners mångfald och rikedom och når en
af de främsta platserna icke blott bland tidens skalder, utan
äfven bland hela den äldre svenska diktargenerationen. Frese
är den typiske öfvergångsskalden redan därutinnan, att af hans
två decennier omfattande skaldebana det ena decenniet tillhör
den karolinska tiden, det andra frihetstiden. Till hela sin poe-
tiska utbildning hör han ännu till stormaktstidehvarfvet. Han
begynte sin diktarebana redan som student i Åbo och påvär-
kades därvid märkbart af det finska Helikons då berömde
sångare Torsten Rudeen. I hans uppspirande diktning för-
nimmer man tydliga spår af Rudeens inflytande icke blott i
diktionen, utan äfven i val af motiv och i deras behandling,
ja i direkta imitationer af hela dikter. Men äfven hos de tidi-
gare renässansskalderna i Åbo, bl. a. Johan Paulinus, Wexio-
nius och Achrelius, liksom öfver hufvud hos de äldre karo-
linska skalderna, t. ex. Lucidor och Spegel, har Frese oått i
skola. 5
Efter flykten till Stockholm, där han 1712 vann en myc-
ket anspråkslös plats som e. o. kanslist i kongl. kansliet, synes
Frese ha trädt i litterära förbindelser med de då mest tongif-
vande skalderna, Runius, som han mycket beundrade, men som
inom kort afled, besjungen af Frese, och fru Brenner, till hvars
litterära umgängesvänner han redan tidigt hörde. Men han
hade äfven knutit bekantskaper med flere mindre berömda
poeter såsom psalmdiktaren Johan Possieth, en tidig beundrare
af Preses sångmö, C. J. Lohman m. fl. Att dessa skalder, sär-
skildt Runius och fru Brenner, äfven öfvade inflytande på ut-
vecklingen af Freses diktning, är konstateradt. Själf hyste
Frese till en början en mycket låg tanke om sin egen för-
maga, medan han blickade upp till Runius som en skald af
guds nåde.. Han tog dock från början sin konst på fullt all-
var och skötte den »som helig».
Redan under stora ofredens för poesin så ogynnsamma tid
1 Född omkring- 1690 i Viborg
S 11000 omkring 1690 i Viborg, student i Åbo 1703. Flydde till
Stockholm, där han 1712 blef e- o. kanslist i kongl. kansliet i Stockholm.
Kanslist i kammarexpeditionen 1724. Död 1729.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
