Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vittra litteraturen - I. Öfvergångstidens skalder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 ÖFVERGÅNGSTIDENS SKALDER.
Själfva passionshistorien är fördelad på sex s. k. akter,
anslutande sig till de olika skedena i Jesu lidandes historia.
Men den poetiska skildringen af detta hufvudtema afbrytes
jämt och ständigt, dels af allmänna reflexioner, som innehålla
hänsyftningar på tidens förhållanden samt moraliska betrak-
telser och varningar, dels af personliga reflexioner, genom
hvilka skalden uttrycker de upprörda känslor, som ämnet väc-
ker hos honom, eller ock likställer sitt eget lidande vid fräl-
sarens och fortfarande äfven i detta värk uttalar sin längtan
att vinna förlossning genom döden. I de partier af dikten,
hvari skildras de skriftlärdes och de älstes rådslag mot Kristus
äfvensom den mot honom inledda världsliga processen, ha
några strofer inmängts, som kunna anses åsyfta de samtida
andliga konsistoriernas förhör med pietisterna samt innehålla
en udd mot skrymteriet bland samtidens ortodoxa prästerskap,
hvarför Freses »Passionstankar» af en del författare uppfattats
som en i alt väsentligt »pietistisk tendensdikt» J. Faktiskt är
att Frese i denna sin stora dikt värkligen visar sig påvärkad
af pietismen, dock mindre af densamma som en oppositionell
rörelse mot statskyrkligheten, än snarare mera litterärt af
pietismens andliga diktning. Kristi lidande var äfven den
pietistiska sionssångens hufvudtema. Den hade liksom »pas-
sionsblomman sprungit ur Kristi blod» och var till sin karak-
tär dels erotisk, dels patologisk. Den pietistiska Jesusföräls-
kelsen skildrade förhållandet mellan Kristus, brudgummen, och
den troende själen, bruden, i lika glödande och brinnande fär-
ger som den världsliga erotiken vid skildringen af det älskade
föremålet. Gälde det åter framställningen af Kristi lidande på
korset, blef sionssången patologisk. Det blef ett minutiöst
fördjupande i alla lidandets detaljer. Den pietistiska sången
drunknar i Jesu blod. Den får en sårfeberstämning, som
näres af det ständigt duggande blodregnet ur frälsarens
öppna sår.
Såväl af pietismens stora Jesukärlek som af dess pato-
logiska fördjupande i alla korslidandets detaljer finner man
tydliga spår i Freses »Passionstankar», som härigenom skiljer
sig från fru Brenners och tidigare messiader. Att det särskildt
var det patologiska i den pietiska passionslitteraturen, som
1 Jfr V. Vasenius, Historiska undersökningar om Jakob Frese, Hist.
Arkisto VIII, Nordisk tidskrift 1887.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
