- Project Runeberg -  Finlands litteratur under frihetstiden /
279

(1906) [MARC] Author: Arvid Hultin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vittra litteraturen - I. Öfvergångstidens skalder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRESES PASSIONSTANKAR. 279
gifvit uppslaget till Freses Kristussång, framgår redan af en
inledningsdikt, hvari det heter:
Den förskräckelse och ångest, som jag sett,
Den blodsvett, som jag efter dig i örtagården samlat,
De tårar, som jag under ditt lidande upptagit,
De strimmor, som jag räknat
De blodsår, som jag varseblifvit.
Dem
hafver jag
med mycken bedröfvelse betraktat,
med många tårar beklagat,
med tusende suckar blandat
och
här troligen förvarat.
Detta försjunkande i blodsvettens flöde och i blodsarens
strömmar återkommer i själfva dikten redan vid skildringen
af Kristi själsmarter i örtagården, hvarom det heter:
Dock blodet likafullt dig strömvist öfvergår,
Likt röda saften fram ur trykta drufvor spricker;
En onaturlig flöd här öfverhanden får,
Den marken till sig drar och snåla jorden dricker.
Ännu mera »blödig» blir skalden, när han kommer till
Kristi hudflängning, då han blef »med strimmor öfverhöljd
och färgader med blod», samt korsfästelse, hvarvid hans sidor
öppnades och där utgick vatten och blod. Härom sjunger
Frese:
O grufveliga näpst, hur är din marter svår,
Att köttet ger sig opp och såra huden bränner!
På marken blodet som i klasar lefradt står,
Det går så nära, att han föga till sig känner.
Flyt, ädla purpurflod, med strida strömmar fram,
Håll ej din ymnighet, ditt rika lån tillbaka,
Gif oss det dyra blod utaf Guds rena lam,
Låt världen salighet uti dess sötma smaka!
Den öppning är, där jag min säkerhet kan ha,
De refvor kunna mig i mitt elände skyla,
Där ä‘ de klyftor, dit jag vill min tillflykt ta,
I Kristi sidosår jag lägger mig till hvila.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 14 02:22:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filifrih/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free