Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vittra litteraturen - II. Tillfällighetspoesin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLFÄLLIGHETSPOESIN.
285
förgångna, och kunde ej tillmäta sin sångarbana någon längre
framtid, hvarför han ej häller eftersträfvade att framträda som
den nya tidens poetiska bärare, huru många ansatser därtill hans
diktning än visade. Freses elegiska sångkonst stäldes snart i
skuggan af Dalins friskare och modernare toner, hvilka inleda
den nya tiden i svenska vitterheten och inom kort blefvo
populära och allmänt uppburna.
Hos oss försiggick den poetiska restaurationen efter stora
ofreden mycket långsamt, och det varade länge, innan skalde-
konsten åter uppblomstrade i vårt land. Tiden var ej häller
gynnsam härför. Landets ekonomiska upphjälpande var den
lifsfråga, för hvilken alt annat underordnades, och vi ha af det
föregående inhämtat, huru utvecklingen gick i riktning åt det
ekonomiska, praktiska och nyttiga. I sådana sträfvanden hade
poesin ingen direkt uppgift, och en tid, då oeconomi betrak-
tades som en vitterlek, syntes föga ägnad att frambringa någon
värklig diktning.
Det oaktadt är det lätt att iakttaga att intresset för vers-
konsten är i tilltagande. Liksom förut ansågs äfven under
denna tid en af poeternas främsta uppgifter vara att med lämp-
liga verser illustrera alla mera betydande tilldragelser i landet
och riket, vid akademierna, på de kungliga bemärkelsedagarna
och vid de enskilda familjehögtiderna. Denna af slika och
andra tillfälliga anledningar framkallade poetiska litteratur
begynte strax efter fredsslutet ånyo uppblomstra och tillväxte
år för år i mängd och betydenhet. Akademin i Äbo blef som
förut medelpunkten för denna poesi, i det tillfällighetspoeterna
för det mesta utgjordes af lärare och studenter vid universitetet.
De akademiska festerna blefvo också snart åter på modet.
De togo sin början redan före akademins restauration, medan
den akademiska staten ännu uppehöll sig i landsflykt i Stock-
holm. Redan omkring tre år förut hade förberedelserna till
denna restauration vidtagit. Den första utnämningen af nya
professorer ägde rum i början af 1720 och vid samma tid be-
gynte äfven konsistorium academicum återupptaga sina länge
afbrutna sammanträden under presidium af prorektorn, poeseos
professor Anders Prysz, som öppnade första sammanträdet den
26 januari sistsagda år med ett tal, hvari han tackade de tva
öfriga närvarande, »som i detta bedröfveliga tillståndet velat
besvära sig att komma tillsammans, önskande ett godt slut pa
dessa svårigheter, att våra sammankomster 1 ett husneligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
