Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vittra litteraturen - II. Tillfällighetspoesin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BR. RÅLAMB. 287
Träd nu fördenskull fram, förtrykta finnars skara,
Ditt hjärtas fägnad här med ödmjukhet förklara,
Ty själfva himlens gud din sak har tagit an,
, Som dig af undergång upprätta vill och kan.
Välsigna rådslag all, att de utvägar finna,
Hvarmedelst man igen en önsklig frid må vinna
Till allmän hugnad och guds stora namn till pris
Samt de förtryktas hjälp uppå svår tuktans ris.
Samma fredsrop ljuder äfveu i Lithovius’ sång vid konung
Fredriks kröning >Finnarnes underdånigste Lyck-Önskan», och
i hans finska verser upprepas dessa önskningsmål på runo-
meter.
Som vältalare på vers och prosa å riddarhuseti Stockholm
uppträdde vid denna tid sedermera landshöfdingen i Österbot-
ten Bror Rålamb1. Efter sin hemkomst från en långvarig fån-
genskap i Tobolsk, där han redan skall ha uppträdt med tal
på vers och prosa å fosterländska bemärkelsedagar, höll han
år 1725 på riddarhuset ett tal om fredens välsignelser och år
1729 på konungens födelsedag en panegyrisk oration på prosa.
Bror Rålamb närvar äfven vid Åbo akademis restaura-
tionsfest den 26 november 1722 och betygade sin fägnad där-
öfver i ett latinskt tal, som äfven tryktes vid tillfället. Vid
denna märkliga tilldragelse kan man äfven knyta den poetiska
nyväckelsen i landet, ehuru det måste erkännas, att sång-
gudinnorna ännu voro mycket klent representerade vid själfva
invigningsfesten, endast genom några magra latinska verser af
kapellanen i Åbo Erik Borenius. Men vältaligheten på prosa
var så mycket bättre företrädd. Det stora festtalet vid själfva
akten hölls af den nya biskopen och prokanslern Herman
Witte, som i sitt högkyrkliga andragande sökte visa, huru
mycket man hade den lutherska reformationen att tacka för
den sanna lärans och de fria konsternas uppblomstring i kyr-
kan och vid akademierna. Den mot de separatistiska rörel-
serna inom kyrkan riktade udden i detta i många hänseenden
märkliga tal har redan berörts i det föregående. Efter biskopen
följde eloquentiae professorn Fars Alstrin, som talade om de
mångfaldiga skador som Finland fått lida under fiendens välde,
1 Född 1668, son till riksrådet Claes R. Fänrik vid gardet 1693.
Deltog i Karl XII:s krig. Fången i Tobolsk 1709-1722. Öfverste. Lands-
höfding i Österbotten 1733. Död 1734.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
