Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vittra litteraturen - II. Tillfällighetspoesin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALEXANDER HACKS. 309
den öfversvallande glädjen öfver den återvunna freden glömde
alt annat.1
En världslig tillfällighetsskald, en fullständig kontrast till
Abraham Achrenius, var den ofvan nämde promotionssångaren
Alexander Hacks2, som äfven har författat flere griftkväden
och i synnerhet bröllopsvisor. Hacks är i många hänseenden
en af de märkligare bland tidens tillfälliga rimmare. Han var
den ende, som hade sinne för det glada skämtet och anslog
komiska strängar, och tack vare denna egenskap ha några af
hans kväden fortlefvat ända till våra dagar. Vi ha redan nämt
i hvilken profanerande ton han i sitt senare promotionspoem
af år 1732 hade skämtat öfver magisternamnet och magister-
lärdomen. Sin höjd nådde hans komiska diktning i de s. k.
Eskola gubbens visor, en bröllopsdikt och ett griftkväde, som
Hacks författade öfver Åbo borgaren Josef Petrej. Hvad som
gjorde dessa visor så populära, att nya upplagor kunnat ut-
gifvas ända till senaste tid, är icke blott den humoristiska bild
visorna gifva af ett original bland den tidens Åbo borgare och
af de borgerliga seder, som då rådde, utan äfven språkfor-
men, som på ett roligt sätt imiterar den rådbråkade svenska,
hvarmed det finska borgerskapet i Åbo på den tiden rörde sig.
I detta afseende kan man tillerkänna Eskola gubbens visor en
värkligt kulturhistorisk betydelse. Själfva maneret vai egent-
ligen icke nytt. Redan under karolinska tiden hade det före-
kommit, att man använde landsmål eller rådbråkad tyska för
att framkalla en komisk värkan och ännu i frihetstidens början
skrefvos i Sverige talrika bröllopskväden på provinsdialekt.3
Det var sådana förebilder Hacks imiterade pa ett lyckligt sätt,
och denna af finnar rådbråkade svenska var ett godt fynd,
hvarigenom Hacks åstadkom en lustig värkan. Såsom ett prof
på huru Eskola gubbens visor togo sig ut i sitt första tryck,
meddela vi följande fotografiska aftryck af den Petrejska brol-
lopsvisans inledningsrader:
1 Utom af Achrenius besjöngs lilla ofreden i en längre finsk runa
af landskamreraren i Vasa Jakob Mardell Widman och i en svensk politisk
visa af en af deltagarne i kriget Axel Germund Lilliegren, hvars sång afser
ett klander af hattpartiets sätt att föra kriget. Den har först 1 våra da-
gar publicerats i en af O. Rancken utgifven liten samling af Lilliegrens
tillfällighetskväden.
2 Student 1722. Advokat i Abo hofrätt. Död 1740.
3 Wrangel, anf. arb. s. 237—238.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
