Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hufvudsätt: 1) såsom frambringande: Brama; 2) såsom
uppehållande : Vishnu; 3) såsom förstörande: Shiva. Nu dref
brama-ismen denna specifikation så långt, att panteismen blef polvteism.
Emot detta panteismens urartande uppträdde såsom reaktion
Buddaismen, som dref riktningen på den abstrakta enheten till
sin spets, ja, till ren motsägelse och påstod, att det riktigt
gudomliga är det, som ej alls är något enskildt, det så allmänna, att
det ej kan karakteriseras. Den slutade med att förklara, att det
sant varande är det icke varande, så att människan såsom högsta
mål måste arbeta på sin personliga individualitets upplösning.
2) I de västasiatiska religionslärorna gör sig gällande cn
kvalitativ uppfattning af det absoluta, d. v. s. det blir här af vikt
ior uppfattningen af det gudomliga, på hvilket sätt det uppenbarar
sig. Härmed följer en skarpare motsättning mellan godt och ondt,
detta goda och onda fattadt på naturvis. Denna motsättning
frambringar
a) den persiska dualismen, hvilken antager tvenne principer, en
god (= den naturlifvet befordrande, Orinuzd) och en ond (= den
naturlifshämmande, Ahriman). Det godas makt, Ormuzd, blir
identisk med ljuset, i synnerhet solen, som mest befordrar lifvet, och det
ondas makt, Ahriman, identisk med mörkret. Ormuzd och
Ahriman härska öfver h var sitt rike, det förra bestående af goda
väsenden, det senare af onda. Det ondas rike, som är senare tillkommet,
skall dock slutligen besegras af det godas. I denna
religionsrikt-ning sättes sålunda en naturkraft såsom det gudomliga. De öfriga
religionslärorna innebära en fortgång till att fatta det gudomliga
såsom ett enskildt ting, sålunda i formel bemärkelse ett
tillbaka-skridande till en lägre ståndpunkt. På samma gång fasthålles
dock, att detta enskilda skall vara uppfattningen af något bättre,
fullkomligare inom naturen, såsom den stränga regelbundenheten
däri, hvilken föranleder
b) arabernas och kaldeernas stjärndyrkan = Sabeism. Man
faste sig äfven vid könsmotsatsen, som framkallar lifvet, och så
blef äfven alstringskraften föremål för dyrkan.
c) Den egyptiska religionen är en förening af stjärn- och
djurdyrkan, men karakteriseras äfven därigenom, att den framhåller
förgängelsen, döden, såsom ett moment i naturens egen
utvecklingsprocess. Genom sin medvetenhet om, att naturlifvet kan ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
