Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till 2:o) det sköna andliga och till 3:o) det sköna själft. Så
intages slutligen människan af kärlek till idken själf, och då är det
spekulativa, filosoferande för handen.
5) Sättet för filosoferande är den dialektiska metoden, hvilken
består af a) analys — återgång från den sinnliga mångfalden till
begreppets enhet; b) syntes = fortgång från principen till det
enskilda. — Allt detta genom division, hvarmed Platon
företrädesvis sysselsatte sig, liksom Sokrates med definition.
Härtill kommer den hypotetiska begreppsundersökniogen = en
indirekt pröfning af det genom analysen vunna resultatet medelst
dess alternativa ponerande och negerande för att tillse
konsekvenserna af hvartdera.
II. Dialektik.
Handlar 1) om den sanna kunskapen och 2) om det sant
varande. Platon betraktar gärna dessa båda saker på samma gång.
Här tagas de särskildt.
1) Om den sanna kunskapen.
Vid dennas behandling kriticerar Platon för handen varande
åsikter, som säga annat än han själf. Därigenom vinner han ock
den fördelen, att hans egen åsikts riktighet ter sig från flere sidor.
Han vill först ådagalägga, att den sanna kunskapen är vetande;
att den sålunda är själens egen ursprungliga tillhörighet, ej
produkt af något yttre. Detta vill Platon ådagalägga genom kritik
af andra åsikter härom. Han sammanfattar åsikterna, att
kunskapen skulle hafva en annan form än tankens, i tvenne grupper;
a) den första, där kunskapens form var auréfycris, b) den andra,
_ där dess form var 8o£a.
a) atcréfycris är en konkret uppfattning, en sensation, en
varseblif-ning;
b) 8o£a är hvarje i någon mån abstrakt uppfattning (men icke
begreppsmässig).
a) Protagoras hade förklarat aicré^o-is vara den sanna
kunskapens a) form. Och detta ej alldeles på måfå, utan såsom den
teoretiska sidan af den världsåsikt, hvars ontologiska sida får sitt
uttryck i heraklitismen. Protagoras hade framställt denna sin
åsikt såsom den kunskapsteoretiska produkten af heraklitismen,
och såsom en sådan produkt behandlas den ock af Platon. Mot
Protagoras riktar nu Platon följande anmärkningar: Då alVö^a-ts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
