Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c) I afseende på författningen är Platon aristokrat. Staten skall
ligga i de bästes händer, men med “de bäste” menade han ej dem,
som genom börd och rikedom voro framstående, utan dem, som
voro det genom intelligens. “Staten blir ej riktigt väl styrd,
förrän den kommer i filosofernas händer”, d. v. s. i sådana mäns
händer, som känna den eviga sanningen och verka därefter.
d) Statsformen skall vara den af ordning och samstämmighet
mellan statens delar. Liksom själen har olika delar, har äfven
staten trenne delar, med motsvarande dygder, a) To /3ov\€vtikov
— de styrande. /3) To iwLKovpLKov = krigare- eller
ämbetsmanna-ståndet. y) To xPVfJ-aTL<TTLK°v = det närvarande privata ståndet.
6) Människan skulle uppfostras till rättrådighet, och uppfostran
är dels a) musik, andlig bildning, dels b) gymnastik, kroppslig
bildning. Denna uppfostran skulle staten bestå, och därvid gick
så till, att staten upplöste familjebanden— Platon säger: “Ingen
bör känna sina föräldrar”—, tog barnet, bestämde, hvad det skulle
blifva — dock med hänsyn till dess anlag —, och uppfostrade det
därtill. De bäst begåfvade bland krigarne fingo särskildt c)
filosofisk uppfostran för att beredas till inträde i det styrande
ståndet.
Den grekiska filosofiens tredje period.
a. Allmän karakter.
Den är reflekterad, teoretiskt praktisk realism. Den är realism
i motsats mot den andra perioden och i likhet med den första,
men reflekterad i motsats mot den första.
Vidare är den teoretiskt praktisk i motsats mot den första, som
är uteslutande teoretisk. Angående denna teoretiskt-praktiska
realism är att märka, att den ej är ren, oblandad, tvärtom; men
man öfvergår allt mer till en realistisk ståndpunkt och slutligen
till materialism. Vidare framträder en motsättning mellan
subjektivitet och objektivitet, och den förra accentueras mer. Häraf
följer, att företrädesvis två spörsmål träda i förgrunden,
nämligen det kunskapsteoretiska och det praktiska. Allt slutar i
skepticism. Härmed äro ock angifna
b. De frågor, som komma till behandling.
De kunskapsteoretiska, ontologiska, kosmologiska och prak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
