Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a) i formelt hänseende står den på dogmatisk ståndpunkt.
b) Element hämtas från olika håll: från Platon, Aristoteles,
stoiker och epikureer; i reelt hänseende är den sålunda en
eklektisk filosofi.
c) Synpunkten och intresset är. det praktiska, just i
öfverens-stämmelse med det romerska nationallynnet, för hvilket teorien
dugde, endast för så vidt den kunde användas i praktiken. Näst
Sokrates och Platon slog därför epikureism och stoicism mest an.
Något nytt finnes dock i denna spekulation, — det subjektiva
elementet, hvilket redan framträdt i epikureismen och stoicismen,
men här framträder ännu starkare. Detta visar sig däri, att man
nu mer, där man vill vara filosof, tillåter sig att i stället för bevis
vädja till den subjektiva känslan af rätt och orätt, sanning och
falskhet = instinkten.
b. Riktningar och representanter.
1) Cicero.
Cicero (107—44): praktisk-sedlig eklektiker Kar i£ox?}v: i
kun-skapsteoriskt hänseende utgående från mildrad ny-akademism,
stegrad till omedelbar visshet i användning på det sedliga; med
beundran för den stoiska rigorismen (i sina paradoxer), dock
utförande af sedeläran från synpunkten af honestum (KadrjKovra),
stödd på tron på gudomlig försyn och i sammanhang därmed
själens gudafrändskap — i dess högre anlag — och odödlighet.
Stor litterär verksamhet. Ville mindre uppträda såsom filosof
ex professo, än såsom den där i litteraturhistoriskt intresse ville
göra sina landsmän bekanta med det, som framstående män
presterat — äfven på det filosofiska området. Intresserade sig för
filosofien ej så mycket såsom den där löser vissa spörsmål, utan
mest såsom ett oumbärligt bildningselement.
a) Hans ståndpunkt i kunskapsteoretiskt hänseende: Cicero
förklarar, att han ej vill säga något fäst och bestämdt, endast hålla
sig till sannolikheten. Han är således ny-akademist i detta
afseende. Likväl vågar han ibland uttala bestämda påståenden —
detta, när han kan vädja till den omedelbara känslan af rätt och
orätt, sanning och falskhet.
b) I uppfattningen af Gud har Cicero en ganska vacker
ståndpunkt : det gudomliga väsendet är ett och personligt och leder
efter sin vishet och godhet världens gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
