Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c) Om människan säger Cicero, att hon genom sin personlighet
är Guds like, har något i sig af hans natur; är sannolikt också
odödlig.
d) I afseende på det praktiska ansluter sig Cicero med någon
mildring till stoicismen.
2) Den romerska epikureismen.
a. Representant: Lucretius Carus. En demokritisk fysik: “De
rerum natura”.
b. Ståndpunkt. Den är ej längre uppehållen af den fina känsla
af det passande, som den grekiska ägde, utan sjunker ned till
råhet.
3) Stoicismen vann stort insteg hos romarne ty den gjorde det
praktiska till hufvudsak och lade an på en stark och mäktig
karakter.
a. Representanter: Seneka, Mysonius Rufus, Epiktet och kejsar
Markus Aurelius Antoninus.
b. Jämförelse med den grekiska stoicismen.
1) I formelt hänseende: Den romerska äger ej samma
vetenskapliga hållning som den grekiska, ty den hade ett vida mindre
teoretiskt intresse än den grekiska. Mest enskilda och sententiösa
betraktelser öfver praktiska föremål.
2) I reelt afseende, i afseende på innehållet, går den romerska i
mera negativ riktning än den grekiska, och i den romerska är
gömd mera mystik än i den grekiska.
4) Cynismen hos romarne blef mera själfsvåldig än den
grekiska; mot all religion.
Representanter: Demetrius, Oenomanus, Demonex.
5) Romerska peripatetici och platonici.
Representanter: peripatetiker: Alexander af Afrodisias.
Plato-niker: Trasyllus. Trodde på en transcendent försyn: voro
materialistiska och dualistiska i sin filosofi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
