Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
in på filosofi; dels också sådana män, som i annat intresse (t. ex.
pedagogiskt) studerade klassiciteten och då också den klassiska
filosofien, till följd hvaraf de bildade sig vissa filosofiska
öfvertv-gelser (ex. Melankton, eljest pedagog).
2) Teosofisk naturlära. De hithörande voro teosofer k<xt é$oxr/v,
ty hela perioden var teosofisk, dessa dock framför andra. Teosofer
i teoretiskt hänseende blifva vanligen i praktiken mager.
Representanter :
a) Jakob Böhme, f 1624. Den tanke, som gjort honom
anmärkningsvärd, och hvarigenom han fått rykte att vara en
framstående filosof, är den, att enligt honom Gud ursprungligen skulle
vara ett rent, bestämningslöst väsen, han kan t. ex. ej sägas vara
grund till världen, bättre vore att säga honom vara ogrund. Det
första, som tanken har att ponera, är den rena obestämdheten.
Men då allt verkligt är bestämdt, så följer, att det icke på något
sätt bestämda är overkligt. Bestämdhet eller motsats blir
sålunda för Gud oumbärlig, och det måste gestalta sig så, att
bestämning eller motsättning framgå ur djupet af själfva det
gudomliga väsendet. Gud är sålunda, för sin egen verklighets skull,
all söndrings och motsättnings källa, och Gud blir sålunda roten
ej blott till allt godt utan äfven till allt ondt, — själfva helvetet
har sin rot i det gudomliga väsendet. Världen skulle vara en
produkt af den söndringsprocess, som det gudomliga väsendet
underkastar sig för att hafva verklighet. Detta skulle vara den
logiska grundtanken i Böhmes världsåskådning. Han hade äfven
läst kemi och alkemi, hverifrån han hämtade vissa kemiska
kategorier, hvilka han inblandade, så att han fattade denna
söndringsprocess såsom kemisk. Böhmes logiska grundtanke går
sedan igen i de fichteska, schellingska och hegelska systemen.
b) J. B. och F. M. van Helmont, den förre f 1664 och den
senare f 1699. I synnerhet den yngre märkbar. Den äldre Helmont
antog dualiteten af kralt och materia, men materien fattas såsom
potentiel kraft och fysiskt såsom vatten; kraften fattas fysiskt
såsom luft. Den yngre Helmont var monadolog, d. v. s.
förklarade, att hela världen till sin substans bestod af en mängd enkla
väsen eller monader, af hvilka några voro andliga, andra
kroppsliga. Dessa monader voro försedda med en oändlig perfektibilitet,
= utvecklingsmöjlighet, men det blir ej någon verklig utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
