Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varo just såsom det slags varelse, den är. Hvarje varelse har
naturlig rätt att tillgodose denna drift genom de medel, den kan;
men då nu för flera varelsers själfbibehållelse kräfvas samma
medel, men dessa medel förbrukas af en, så komma dessa varelser i
strid med hvarandra angående dessa medel. Oeh då naturen kan
betraktas såsom en gemensam förutsättning för en sådan
själfbibe-hållelsedrift, så uppstår en strid mellan alla mot alla (“bellum
omnium inter omnes”), men härvid kan det ej stanna, ty detta
krig står i strid med själfva själfbibehållelsedriften, som sålunda
kräfver, att detta bellum omnium inter omnes undvikes, och ett
medel till att undvika det finnes, nämligen att hvar och en
af-står några af sina naturliga rättigheter, med villkor att få behålla
de öfriga okränkta. Här uppstår sålunda en rättsfördelning.
Denna, vill Hobbes, skall åstadkommas så, att alla underkasta
sig en monark, som ser till, att alla få hvad de behöfva, och det
är detta, som karakteriserar samhällslifvet. Då man ingår i ett
samhälle, förlorar man åtskilliga naturliga rättigheter, men får
de andra sauverade.
2) Representant för den naturliga religionsläran.
Lord Herbert af Cherbury, född 1581, t 1648.
Det gällde, att söka leta fram ur själfva människonaturen
några principer, grundtankar för religionen. Han säger då, att
följande tankar ligga i hvarje människonatur: l:o) att det finnes en
Gud, 2:o) vi äro förbundna att dyrka honom, 3:o) detta skola vi
göra genom dygd, 4:o) då vi gjort orätt, skola vi ångra och rätta
oss; 5:o) efter detta finnes ett annat lif med straff och belöningar.
Cartesius.
a. Lefnad och skrifter.
Lärd uppfostrare, men missnöjd med auktoritetstron, vände han
sig till det praktiska lifvet — i Paris och i krigen i Tysland och
Holland; kallad af drottning Kristina till Stockholm och dog där
1650. Utgaf Prineipia Philosophiae m. m.
b. Allmän karakter.
1) Formelt: Han har en öfvervägande analytisk metod. Han
opponerar sig mot all auktoritet inom vetenskapen, men för att
finna den själfständiga sanningen, begagnar han företrädesvis,
såsom sagdt är, en analytisk metod. Han är starkare i analysen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
