Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a) Ide* datte = gifna ideer, hvilka göra anspråk på objektiv
giltighet, att motsvaras af någon verklighet.
b) Idere fietée = själfgjorda ideer = fantasier, af hvilka vi ej
fordra, att de motsvaras af någon verklighet. Ideae datre äro af
två slag:
a) Aequisitje = förvärfvade ideer, hvilka endast göra anspråk på
faktisk giltighet, äro erfarenhetssanningar, som säga, att en sak
är så eller så.
f3) Innatje = medfödda ideer, hvilka göra anspråk på apodiktisk
giltighet, ge mig en nödvändig kunskap, säga, att något måste
förhålla sig så eller så.
4) Bland ideae innatas är särskildt en viktig, nämligen gudsidén
= idén om ett högsta, fullkomligaste väsen, ett ens summum
si-ve perfectissimum. Denna idé är för hvarje tänkande varelse
alldeles nödvändig, ty jag skulle ej kunna fatta det ofullkomliga
utan att först hafva en aning om det fullkomliga, om ett ens
perfectissimum; ty man uppfattar det ofullkomliga genom att ställa
det i motsats mot det fullkomliga. Men om ock denna idé är
nödvändig, kan den måhända undvara verklighet! ? — Cartesius vill
också försäkra sig om Guds existens; detta ej så mycket i
religiöst som i kunskapsteoretiskt intresse, t}’ han behöfde Gud
såsom ett slags borgen för sanningen af vissa mänskliga kunskaper.
Sålunda bevis för Guds existens:
a) Han sluter från gudsidéns verklighet till att Gud finns, som
frambragt denna idé i min själ. Ty ingenting finnes, utan att det
ock finnes en verkande orsak därtill. Nu finns gudsidén i min själ,
hur har den då kommit dit? Ej kan den vara en produkt al mig
själf, ty orsaken måste vara minst lika fullkomlig, som verkan.
Jag är för ofullkomlig för att hafva frambragt gudsidén; dennas
frambringare kan ej vara någon annan än Gud själf—alltså Gud
är till. Större vikt lägges dock vid ett annat bevis, nämligen:
b) Det ontologiska beviset för Guds existens. Lydelse: Hvad
jag klart och tydligt inser ligga i ett föremåls begrepp, det kan
jag predicera, utsäga om det föremålet. Nu förnimmer jag klart
och tydligt, att existens ligger i gudsbegreppet; — alltså kan jag
utsäga existensen om Gud, säga: Gud existerar. Detta bevis,
menar Cartesius, var ej färdigt genom Anselmus. Ty han hade
endast bevisat dess undersats: att existensen måste ligga i gudsbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
