Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d. Cartesiska skolan.
Den var talrikast representerad i Frankrike och Holland. Dess
närmaste åtgörande var två cartesiska tankars utveckling.
1) Människans förhållande till Gud.
Härvid gick man i panteistisk riktning. Människoandarnas
förhållande till Gud är analogt med figurernas förhållande till
rummet, d. v. s. människoanden skulle vara begränsad af den
oänd-lige, ende guden.
2) Själens och kroppens förhållande till hvarandra.
Holländaren Geulincx, f 1669, utförde systema assistentias
divinas. Man nekade a) kroppens inverkan på själen, ty kroppens
natur var passivitet, hvilken ej kunde åstadkomma aktivitet;
b) själens inverkan på kroppen, ty själens natur är allt igenom
medvetenhet, sålunda allt hvad hon gör, gör hon medvetet, och
omvändt: hvad hon ej gör medvetet, gör hon ej alls. Nu kan
själen ej beskrifva, hvad hon gör för inverkan på kroppen, hennes
inverkan på densamma är ej medveten; — hon inverkar sålunda
ej på kroppen. Huru då förklara parallelismen mellan själ och
kropp? — Det är Gud, som åstadkommer parallelismen. (Själen
vill något, Gud lagar att kroppen gör det, och omvändt: kroppen
— Gud — själen). Detta är systema assistentiae di vinte eller
sys_-tema causarum occasionalium = de föranledande orsakernas
system.
En tänkare har utgått från Cartesius, men ej stannat på hans
ståndpunkt, utan gått vidare, nämligen:
Spinoza (1632—1677).
a. Lif och skrifter.
Han var född jude, blef sedan såsom fritänkare
exkommunice-rad, lefde såsom privat lärd i Holland, utgaf Tractatus
theologico-politicus m. m.
b. Spekulativ karakter.
Den punkt hos Cartesius, hvartill Spinoza anknöt sin
spekulation, var det cartesiska substansbegreppet. På substansens
själf-ständighet riktar Spinoza sin uppmärksamhet med den styrka,
att han kommer till ett rationalistiskt resultat — att han
upphöjer substansen öfver sinnliga bestämningar. Men på samma
gång behåller Spinoza från den cartesiska dualismen den förut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
