Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättningen, att äfven kroppslighet tillhör det substantiela
området, hvarigenom han blir realist. Men den, som på realistisk
ståndpunkt vill genomföra en rationalistisk åsikt, drifves till
panteism. Spinoza är oek sträng panteist, hvarjämte han är dualist.
Intresset för hans spekulation är ett praktiskt problem : hur skall
människan komma till frid och ro med sig själf? Men utförandet
är helt och hållet teoretiskt: vägen till harmoni är
kontempla-tion. Intresset är sålunda praktiskt; medlet teoretiskt.
c. Läror.
I. Kitnskapslärci.
1) Ur Spinozas kunskapslära hafva vi först att taga ut de tre
kunskapsarter, som han antager.
a) Imaginatio sive opinio = föreställning, erfarenhetskunskap,
är den enskilda och tillfälliga uppfattningen af det enskilda såsom
sådant.
b) Ratio = demonstrativ kunskap. Denna är, i motsats mot
den förras tillfällighet, till formen nödvändig uppfattning, men
abstrakt och successiv. Hvad innehållet beträffar, uppfattar den
det väsentliga i tingen, det vi vanligen kalla för tingens formela
väsen, det konstanta och oföränderliga i tingen. Jämte dessa
kunskapsarter antager Spinoza äfven
c) scientia intuitiva eller såsom den vanligen kallas tertium
genus cognitionis. Den är också till sin form en nödvändig
uppfattning af tingen, men ej en abstrakt uppfattning, utan en
omedelbar, intuitiv uppfattning. Hvad beträffar innehållet, fattar den
tingens realväsen, ej blott deras formalväsen, sålunda tingen
själfva.
Motsatsen mellan dessa två senaste kunskapsformer kan också
utryckas därigenom, att formen b) går från effectus till causa,
den lär känna orsaken genom verkan; formen c) däremot går
från causa till effectus, den lär känna effectus i causa. Då nu
alltings yttersta causa är Gud, vill det säga, att detta tertium
genus cognitionis fattar allt såsom det är i och genom Gud. Gud
är här = substansen.
2) Spinoza har äfven talat om criterium veri, sanningens
kännemärke, och sagt, att hvarje evident kunskap själf är criterium på
sin sanning. Den ena kunskapen behöfver sålunda ej hänvisa på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
