Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f
sak. Då kan det naturligtvis vara antingen så, att den ene är en
starkare begränsning än den andre, så att i den ene ingår den
andre (i analogi med öfver- oeh underordningsförhållandet
mellan begrepp), eller ock så, att den ene modus är en begränsning
af substansen, som ligger bredvid den andra begränsningen (i
analogi med samordningsförhållandet mellan begrepp). Vidare kan
det finnas enkla och sammansatta modi, ty jag kan tänka mig,
att en modus innebär flere mindre, är sammansatt af dessa.
Modi förhålla sig till attribut så, att hvarje modus måste
framträda under hvarje attribut. Det är klart, att då modus A. och
modus B. äro olika begränsning af den oändliga substansen, och hela
substansen har attributen utsträckning och tänkande, så skola
också attributen träffa modus A. och modus B. inom substansen.
För så vidt de framträda under tänkandets attribut, äro modi
andliga, och för så vidt de framträda under utsträckningens
attribut, äro de kroppsliga. Hvarje kroppsligt är sålunda från en
annan sida sedt något andligt, och hvarje andligt från en annan
sida sedt något kroppsligt. Det finns sålunda ej något andligt,
som ej tillika är kroppsligt, och ingenting kroppsligt, som ej tillika
är andligt; andligt och kroppsligt är samma sak, blott betraktad
från olika sidor.
III. Kosmologi och allmän psykologi. “Dc Al ente".
4) Dessa modi igenfinna vi: l:o) i alla enskilda ting och 2:o) i
allmännare och abstraktare saker ända upp till genus summum
eller till det abstraktaste, och Spinoza finner det allmännaste i
hvila, rörelse, förstånd och vilja; — hvila och rörelse, om man ser
saken under utsträckningens attribut, förstånd och vilja, om man
ser saken under tänkandets attribut.
5) Tillämpas detta på människan, så är människan:
l:o) En modus i den eviga substansen. Därigenom är hon
något osjälfständigt och är ej fri.
2:o) En sammansatt modus, som består af flere enkla.
3:o) Såsom hvarje annan modus framträdande under
tänkandets och utsträckningens attribut. För så vidt hon framträder
under tänkandets attribut, heter hon själ, för så vidt under
utsträckningens, heter hon kropp. Själ och kropp äro sålunda en
och samma sak, sedd genom olika synglas, — med olika attribut.
Då är ei heller längre konstigt, att där är parallelism mellan sjä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
