Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lens och kroppens rörelse. Rörelsen i själen är rörelse i kroppen,
och rörelsen i kroppen är rörelse i själen, — betraktad under olika
attribut. Men själ och kropp äro hvarandra för nära för att
vara orsak till hvarandra och för att kunna inverka på
hvarandra, utan de äro hvarandra. Cartesius sade, att de äro
hvarandra så olika, att de ej kunna inverka på hvarandra; Spinoza:
att de äro hvarandra för lika för att kunna göra det. Eftersom
en människa är både andlig och kroppslig, så berör ingenting
min själ utan att också beröra min kropp och tvärtom. Hur kan
jag då hafva kunskap om Gud? Jo, Gud ingår i mig, ty jag är
blott en modus af honom. Att jag kan uppfatta honom rätt,
beror på, att han ingår i mig enkel, ty han är det absolut enkla.
Därför finnas ej i honom flere moment, som jag skulle kunna “röra
om”, utan jag fattar honom rätt.
IV. Praktisk psykologi och jilosoji. “De servitute” et
“liber-tate humana’1’’.
6) Ehuru Spinoza förnekar friheten, hvilket han måste göra,
emedan människan såsom en blott modus i substansen måste
förlora all själfständighet, har han dock sökt uppbygga en praktisk
filosofi. Hans intresse var, såsom sagdt, ett praktiskt intresse.
Han utgår från den observationen, att hvarje varelse, så ock
människan, äger en grunddrift, nämligen en sträfvan till
själfbi-bebållelse såsom just den varelsen. Det som befordrar själf
bibe-hållelsen kallas godt; ondt är det, som motverkar densamma.
Godt och ondt finnas endast i relation till själfbibehållelsedriften
och har utanför denna relation ingen betydelse. Hvad som
därför kan vara godt för den ene, såsom befordrande hans
själfbibe-hållelse, kan för den andre vara ett ondt, såsom motverkande
hans.
Förmågan af en verksamhet till själfbibehållelse heter dygd.
Förnimmelsen af en befordrad själfbibehållelse heter glädje
(ke-titia).
Förnimmelsen af en hämmad själfbibehållelse heter sorg
(tristi-tia).
Förnimmelsen af ett föremål såsom orsak till befordrad
själfbibehållelse heter kärlek.
Förnimmelsen af ett föremål såsom orsak till hämmad
själfbibehållelse heter hat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
