Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gift att taga emot intryck, har till uppgift att bearbeta detta
innehåll. Denna aktiva förmåga i själen heter förstånd.
Förståndet behandlar innehållet så, att det kombinerar, komposerar och
abstraherar detsamma, d. v. s. det sammanför flera likartade
enkla ideer, jämför dem med hvarandra, tager bort det olika och
behåller det lika. Det sålunda lika kallas en sammansatt idé,
emedan den är bildad af flera enkla genom att taga det
gemensamma i alla. Sinnet har sålunda enkla, men förståndet
sammansatta ideer. Dessa sammansatta ideer äro af tre slag: ideer om
a) modi = genera och species;
/3) substansen = idén om en enhet, som ligger till grund för en
mångfald af egenskaper hos ett ting;
y) förhållanden; och är det specielt causalitetsförhållanden, som
Locke härvid tänker på. Sedan kan förståndet kombinera med
hvarandra ideerna, subsummera dem under hvarandra o. s. v. och
sålunda bygga ett helt eller en vetenskap.
•i) Här har sålunda Locke omtalat, hur han föreställer sig, att
vetande och vetenskap bildat sig i hans själ, och han är fullt
öf-vertygad om, att så tillgår hos alla andra. Det är det populära
föreställningssättet om kunskapens uppkomst, som här är satt i
system, och han har äfven här hållit sig till det naturliga. Men
denna beskrifning af kunskapens uppkomst var gjord i intresse
att få veta den mänskliga kunskapens villkor och gränser, d. v. s.
för att se till, om något slags mänsklig uppfattning i själfva
sättet för sin uppkomst innebär en borgen för sin sanning. Man har
då att i denna afsikt tänka på ideerna:
l:o) De enkla ideerna: Hafva dessa i sättet för sin uppkomst
någon borgen för sin sanning? Ja, ty då jag såsom sinne blott
förhåller mig passivt, tager mot de enkla ideerna i mitt sinne, så
måste något annat än jag finnas, som frambringar dem. Jag
sluter sålunda från min sensation såsam effekt till ett föremål
såsom causa. Jag kan därför förstå, att det finns något, som
svarar emot hvar och en af mina enkla ideer. En annan sak är, huru
mycket af detta föremål, jag genom förnimmelsen känner. Härvid
blir att observera, att de kvaliteter, som tingen i sensationerna
uppenbarat för mig, äro af två slag: a) primära och f3)
sekundära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
