Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiska omdömen också att fråga efter objektiv kunskap. På denna
skillnad mellan analytiska och syntetiska omdömen lägger Kant
så stor vikt, att han påstår, att hela den föregående filosofien,
sär-skildt den leibnizska och lockeska, kommit på sned genom att
förbise denna skillnad. Nyss nämndes, huru Kant själf uttryckt sitt
problem. Meningen med detta är egentligen att få veta, huru det
är möjligt, att somliga kunskaper kunna vara på en gång
aprioriska, nödvändiga och objektiva. Hvarifrån fick Kant detta
problem ? Från Humes skepticism! Kant var uppfostrad i
wolffia-nismen; så kom han att läsa Humes skrifter, som förneka
möjlig-• heten af, att somliga kunskaper kunna på en gång vara
nödvändiga och objektiva. Om nu Humes skepticism vore riktig, försvunne
filosofien och med den all vetenskap. Kant vill rädda den genom
att uppvisa oriktigheten af den humeska skepticismen. Detta ville
han göra genom att undersöka själfva kunskapsförmågan: dels
sinnligheten, sinnet, dels förståndet; han hoppades nämligen att i
själfva kunskapsförmågan finna några element, genom hvilkas
där-varo en sådan kunskap som den nyss nämnda blefve
möjliggjorda.
Så kommer han då först till sinnligheten för att se till, om där
finns något, som möjliggör vetande, och det visar han i den
trans-cendentala estetiken. Så kommer han sedan till förståndet för att
se till, om äfven där finns något, som möjliggör vetande, och det
ådagalägger han i den transcendentala logiken.
Till lösningen af detta sitt problem gick Kant med vi*sa
förutsättningar, som han utan vidare undersökning antog, nämligen:
a) Kunskapsförmågan är ursprungligen tom på allt verkligt
konkret innehåll; — detta får hämtas från erfarenheten (=
lockianer-na). “Tabula rasa.” Det, som ger innehåll åt kunskapsförmågan,
kallas “tinget i sig” (hvarom vidare nedanför). En annan
förutsättning:
b) I den mänskliga kunskapsförmågan finnes dels en passiv
förmåga att taga emot innehållet = sinnlighet, dels en aktiv förmåga
att på visst sätt bearbeta innehållet = förstånd.
För att nu lösa sitt problem vänder sig Kant, som sagdt är, först
till sinnligheten, i:
I. Den transcendentala estetiken.
Genom denna vill Kant ådagalägga, att redan hos sinnligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
